Johan Eric Fant, född 31 augusti 1815 i Österlövsta församling, Uppsala län, död 19 januari 1869 i Sala stadsförsamling, Västmanlands län,[1] var en svensk predikant och författare. Han var son till Georg Fredric Fant och far till Carl Johan Michael Fant.
| Johan Eric Fant | |
| Född | 31 augusti 1815 |
|---|---|
| Död | 19 januari 1869 |
Fant blev student vid Uppsala universitet 1832, filosofie magister 1839, konsistorienotarie i Uppsala 1844 samt kyrkoherde och prost i Sala pastorat 1853. Han var medlem av prästeståndet vid den sista ståndsriksdagen (1865–1866).
Fant utgav bland annat Upsala ärkestifts herdaminne (1842–1845; jämte A.T. Låstbom), Matrikel öfver prest- och klockarelägenheterna inom Upsala ärkestift (1850), Upsala ärkestifts matrikel (samma år) och Vägledning för prester i äktenskapsmål (1853; 4:e upplagan 1881).
Referenser
redigera- Fant, 4. Johan Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
Noter
redigera- ^ Sveriges dödbok 1860–2017