Öppna huvudmenyn

Jón lærdi Guðmundsson, född 1574, död 1651, var en isländsk autodidakt.

Jón författade flera dikter, däribland en om sitt eget mödosamma liv; han blev förföljd och förolämpad, därför att han av sin samtid ansågs trollkunnig, tills den fritänkande biskop Brynjólfur Sveinsson tog sig an honom. Mest kända är Jóns två skrifter, som dock inte tryckts, det ena med naturhistoriskt innehåll (om isländska djur och naturfenomen) samt det så kallade "Tidsfordrif" av blandat innehåll. Det är naturligtvis inte tal om ett verkligt vetenskapligt arbete, men dessa skrifter vittnar dock om en betydande iakttagelseförmåga och mångsidigt naturintresse. Jón var mycket vidskeplig; hans skrifter är fulla av fabler och äventyr och har en stor folkloristisk betydelse för dåtidens vidskepliga föreställningar på Island.

Jón lærði Guðmundsson ansågs ha kunskap om galdur, det vill säga isländsk magi, något som gjorde honom djupt respekterad av allmänheten, men också förföljd av myndigheterna. Tryck cirkulerade som omtalade hur han med hjälp av galdrar vid flera tillfällen ska ha avvisat turkiska slavskepp från kusterna, något som spred hans berömmelse och gjorde honom respekterad.[1] Han förföljdes dock också av samma skäl av myndigheterna, och ställdes vid fler än ett tillfälle inför rätta åtalad för häxeri under 1630-talet, men lyckades vid varje tillfälle undvika dödsstraff.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Ankarloo, Bengt & Henningsen, Gustav (red.), Skrifter. Bd 13, Häxornas Europa 1400-1700 : historiska och antropologiska studier, Nerenius & Santérus, Stockholm, 1987

Övriga källorRedigera