Magnesiumbrist är ett medicinskt tillstånd av brist på magnesium. Tillståndet visar sig ofta, men inte alltid, som hypomagnesemi (för låga halter av magnesium i blodet) och kan ibland vara organspecifik, att bristtillståndet endast förekommer i ett eller något organ.[1]
| Magnesiumbrist | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E61.2 |
| Medlineplus | 002423 |
Orsaker redigera
Magnesiumbrist brukar som regel uppstå till följd av allmän näringsbrist som kan ses vid ätstörningar, långvariga diarréer, alkoholism, tarmsjukdomar med mera.[2] Det kan också uppstå i kombination med en mer generell ämnesomsättningssjukdom, eller sjukdomar i sköldkörteln (giftstruma eller hypotyreos), eller till följd av föda med mycket fytinsyra. ICD-10 räknar det som en störning i mineralomsättningen, så länge som den inte uppstår till följd av problem med bisköldkörteln, D-vitaminbrist eller dålig kosthållning.[3]
Magnesiumbrist kan korrigeras med läkemedel i tablettform (t ex Emgesan). Dessa läkemedel kan framkalla dåsighet/trötthet hos patienten vilket måste beaktas i samband med bilkörning m m - men i vissa länder utnyttjas denna egenskap; i exempelvis Tyskland säljs tabletter med magnesium i kombination med D-vitamin, lavendelextrakt m m receptfritt som ett slags sömnförbättringsmedel (t ex Altapharma Magnesium 400 Nacht).
Bland i övrigt friska människor är magnesiumbrist ovanligt eftersom magnesiumhalten regleras av njurarna.[4]
Symtom redigera
Vid magnesiumbrist märks framför allt mental påverkan, såsom nedsatt uppmärksamhet och irritation, men också problem med muskelkramper och domningar.[1] Det finns en samsjuklighet mellan magnesiumbrist och migrän,[5] och Hortons huvudvärk.[6]
Svårare magnesiumbrist kan påverka hjärtfunktionen, samt yttra sig i snabbare hjärtslag. Muskelkramper kan uppkomma oftare och värre, och man kan få känslor av stickningar i huden. De psykiska besvären kan tillta.[7]
Magnesiumbrist kan också påverka fertiliteten och fosterutvecklingen.[8][9]
Magnesiumbrist kan också leda till kalciumbrist, eftersom kroppen behöver magnesium för att ta upp kalcium.[10][11]
Åtgärder redigera
För att få i sig magnesium kan man äta mat som innehåller magnesium som bland annat samtliga gröna växter[11] samt fisk, mjölk och flera sorters spannmål.[12] Man kan också ta kosttillskott med magnesiumsalter eller vid svårare fall kan magnesium tillföras intravenöst.[13] Även magnesiumhaltigt vatten kan drickas för att man skall få i sig magnesium.[4][14][15][16] Upptaget av magnesium som främst sker i tunntarmen är olika beroende på hur de olika formerna av magnesium är lösliga.[17][4][14] Vissa kelater med magnesium som magnesiumcitrat och magnesiumlaktat tas upp flera gånger fortare än exempelvis magnesiumoxid.[17][4] Vissa andra studier ser dock ingen skillnad på upptaget av magnesium över längre perioder mellan de olika formerna.[14][18] Samtliga former av magnesium verkar likadant och existerar i kroppen i samma former när de väl tagits upp i tarmen.[14] Olika mineraltillskott använder olika former av magnesium.[4] När magnesiumbristen är åtgärdad brukar eventuella symtom gå tillbaka.[11]
Just magnesiumsulfat som vid höga doser har en laxerande effekt kan också ges för att få i sig magnesium om lägre doser ges.
Noter redigera
- ^ [a b] ”MeSH Tree Location(s) for Magnesium Deficiency”. Karolinska institutet. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226125012/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C18.654.521.500.439&tool=karolinska. Läst 23 februari 2014.
- ^ ”Hypomagnesemia” (på engelska). MedlinePlus. U.S. National Library of Medicine. 22 mars 2013. http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000315.htm. Läst 16 augusti 2013.
- ^ E83.4 ICD-10
- ^ [a b c d e] ”Magnesium Fact Sheet for Health Professionals”. U.S. Department of Health & Human Services, National Institutes of Health. http://ods.od.nih.gov/factsheets/Magnesium-HealthProfessional/. Läst 23 februari 2014.
- ^ Mauskop A et al, Role of magnesium in the pathogenesis and treatment of migraines, Clin Neurosci. 1998;5(1):24-7
- ^ Alexander Mauskop et al, Intravenous Magnesium Sulfate Relieves Cluster Headaches in Patients With Low Serum Ionized Magnesium Levels, Headache 1995;35:597-600
- ^ http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/002423.htm
- ^ Priyali Pathak and Umesh Kapil, Role of trace elements zinc, copper and magnesium during pregnancy and its outcome, Indian Journal of Pediatrics Volume 71, Number 11, 1003-1005
- ^ Curtis Luke T. Patel Kalpana. The Journal of Alternative and Complementary Medicine. January/February 2008, 14(1): 79-85
- ^ ”Hypocalcemia” (på engelska). The Free Dictionary. Gale Encyclopedia of Medicine. 2008. http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/hypocalcemia. Läst 16 augusti 2013.
- ^ [a b c] Tibor Fulop, MD. ”Hypomagnesemia Treatment & Management” (på engelska). Medscape. http://emedicine.medscape.com/article/2038394-treatment. Läst 16 augusti 2013.
- ^ ”Top 10 Foods Highest in Magnesium”. HealthAliciousNess.com. http://www.healthaliciousness.com/articles/foods-high-in-magnesium.php. Läst 16 augusti 2013.
- ^ ”hypomagnesemia” (på engelska). Mosby's Medical Dictionary, 8th edition. Elsevier. 2009. http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/hypomagnesemia. Läst 17 augusti 2013.
- ^ [a b c d] Sighart Golf (2 april 2009). ”Bioverfügbarkeit von organischen und anorganischen Verbindungen”. Pharmazeutische zeitung online. http://www.pharmazeutische-zeitung.de/index.php?id=29065. Läst 23 februari 2014.
- ^ ”Magnesium In Drinking Water Sources”. Center for Magnesium Education & Research, LLC. Arkiverad från originalet den 27 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140227160210/http://www.magnesiumeducation.com/magnesium-in-drinking-water. Läst 23 februari 2014.
- ^ (på engelska) Calcium and magnesium in drinking-water - Public health significance. World health organization. 2009. ISBN 9789241563550. http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/publication_9789241563550/en/
- ^ [a b] Schuette, SA; Lashner, BA; Janghorbani, M (1994). ”Bioavailability of magnesium diglycinate vs magnesium oxide in patients with ileal resection.” (på engelska). JPEN J Parenter Enteral Nutr. (US National Library of Medicine, National Institutes of Health) 18(5): sid. 430-5. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7815675. Läst 23 februari 2014.
- ^ Shechter, M; Saad, T; Shechter, A; Koren-Morag, N; Silver, BB; Matetzky, S (2012). ”Comparison of magnesium status using X-ray dispersion analysis following magnesium oxide and magnesium citrate treatment of healthy subjects.” (på engelska). Magnes Res. (US National Library of Medicine, National Institutes of Health) 25(1): sid. 28-39. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22433473. Läst 23 februari 2014.