Hylonycteris underwoodi[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Thomas 1903. Hylonycteris underwoodi är ensam i släktet Hylonycteris som ingår i familjen bladnäsor.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Hylonycteris underwoodi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladnäsor
Phyllostomidae
SläkteHylonycteris
Thomas, 1903
ArtHylonycteris underwoodi
Vetenskapligt namn
§ Hylonycteris underwoodi
AuktorThomas, 1903
Utbredning
Utbredningsområde (olika färg för underarterna)
Hitta fler artiklar om djur med

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[2]

Det vetenskapliga släktnamnet Hylonycteris är grekiska och betyder skogsfladdermus. Artepitet hedrar C. F. Underwood som fångade den individ som användes för artens beskrivning (holotyp).[6]

Utseende redigera

Arten har nästan samma kroppsbyggnad som medlemmarna av släktena Choeronycteris och Choeroniscus men Hylonycteris underwoodi har en avvikande konstruktion av skallen. Den når en kroppslängd (huvud och bål) av 49 till 72 mm, en svanslängd av 6 till 11 mm och en vikt av 6 till 7 g. Underarmarna är 31 till 36 mm långa. Pälsens färg på ovansidan varierar mellan gråbrun och mörkbrun, undersidan är vanligen ljusare. Liksom närbesläktade arter har Hylonycteris underwoodi en lång tunga med papiller. Den saknar de nedre framtänderna och har tre molarer på varje sida i under- och överkäken.[7]

Utbredning och habitat redigera

Denna fladdermus förekommer från centrala Mexiko till Panama men den saknas mellan centrala Honduras och centrala Nicaragua. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2600 meter över havet. Habitatet utgörs främst av tropiska städsegröna skogar och dessutom besöks lövfällande skogar.[1]

Ekologi redigera

Individerna äter främst nektar och pollen samt några frukter och insekter.[6] De vilar i grottor, tunnlar och bergssprickor eller i andra naturliga gömställen. Vid viloplatsen bildas mindre flockar med upp till åtta medlemmar. Honor föder en unge per kull.[7]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2008 Hylonycteris underwoodi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Hylonycteris
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/hylonycteris+underwoodi/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] J.K. Jones jr. & J.A. Homan (2 maj 1974). Hylonycteris underwoodi (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924115143/http://www.science.smith.edu/msi/pdf/i0076-3519-032-01-0001.pdf. Läst 11 maj 2015. 
  7. ^ [a b] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Underwood's Long-tongued Bat” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 376-377. ISBN 0-8018-5789-9 

Externa länkar redigera