Kungsfågelvireo[2] (Vireo huttoni) är en tätting i familjen vireor.[3]

Kungsfågelvireo
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVireor
Vireonidae
SläkteVireo
ArtKungsfågelvireo
V. huttoni
Vetenskapligt namn
§ Vireo huttoni
AuktorCassin, 1851
Utbredning
Synonymer
  • Lanivireo huttoni
  • Huttons vireo
  • Huttonvireo

Utseende och läte redigera

Kungsfågelvireo är en liten sångfågel. Den är runt 12–13 centimeter lång och matt olivgrå på över- och undersidan. Den har en blek vit ögonring och bleka vita vingband. Morfologiskt liknar den rödkronad kungsfågel (Regulus calendula) men har en tjockare näbb och är något större.

Dess sång består vanligtvis av chu-wee eller chew som repeteras ofta, men det förekommer även andra variationer. Locklätet är ett jamande tjattrande.

Utbredning och systematik redigera

Artens utbredningsområde sträcker sig från södra British Columbia i Kanada till centrala Guatemala i Centralamerika. Den är vanligtvis en stannfågel men vissa populationer genomför årliga förflyttningar i höjdled och det förekommer att vissa flyttar kortare sträckor.

DNA-studier indikerar att denna art kanske borde delas upp i åtminstone två arter, då de populationer som förekommer längs kusten till Stilla havet (huttoni-gruppen) uppvisar tillräckligt stor genetisk skillnad gentemot de som förekommer längre in i landet (stephensi-gruppen).

Underarter redigera

Efter Clements et al 2015 [3] med följande utbredning:

Underarten insularis inkluderas ofta i obscurus.[4]

Levnadssätt redigera

Häckning och biotop redigera

Fågeln föredrar blandade lövskogar och föredrar särskilt att placera sitt bo i städsegröna ekar. Den bygger ett hängande, skålformat bo upphängt i en trädklyka. Honan lägger tre till fyra ägg som mestadels är vita med spridda bruna prickar. Båda föräldrar ruvar äggen i cirka 14 dagar. När äggen är kläckta tar hanen ensam hand om ungarna som är flygga efter cirka två veckor.[5]

Föda redigera

Den äter genom att plocka insekter från blad och grenar medan den flyger genom grenverket. Om vintern förekommer den ibland i stora födosökande flockar med andra fågelarter.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 2,2 miljoner vuxna individer.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Rich Hutton (1826-1901), amerikansk lantmätare, civilingenjör, konstnär och samlare av specimen i Kalifornien.[6] Fram tills nyligen kallades den huttonvireo även på svenska, men justerades 2023 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hutton's vireo, 23 mars 2009.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Vireo huttoni Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  5. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera