Öppna huvudmenyn

En husförsamling eller organisk församling är en kristen kyrka som inte samlas i en kyrkobyggnad. Istället möts man hemma hos församlingsmedlemmarna eller i en hyrd lokal. När en sådan samling är en del av verksamheten i en församling som har en kyrkobyggnad kallas det för cellgrupp, bönegrupp eller liknande. Vanligtvis omfattar en husförsamling tre till tjugo personer.[1]

Ibland så uppstår husförsamlingar av nödvändighet, exempelvis genom att medlemmarna är för få för att finansiera en byggnad, eller för att församlingen är utsatt av förföljelse och måste hålla låg profil. Andra gånger startas husförsamlingar för att medlemmarna är övertygade om att det är ett bra sätt att göra församling på.

Innehåll

Tidig kristendomRedigera

Enligt Apostlagärningarna samlades den första församlingen i Jerusalem i hemmen och utomhus på den judiska tempelplatsen (Apg 2:46). När kyrkan spred sig till andra delar av romarriket fortsatte man samlas i hem (Apg 16:40, 20:20). Nya Testamentet säger ingenting om kyrkobyggnader, istället adresseras församlingar utifrån de hem där de samlas (1 Kor 16:19, Kol 4:15).

Övriga historiska källor nämner heller ingenting om kyrkobyggnader förrän på 300-talet efter att kejsar Konstantin legaliserade kristendomen.[2] En av de äldsta utgrävda kyrkorna arkeologer har funnit är en husförsamling i Dura-Europos i Syrien.[3] Husets nedervåning hade en liten dopgrav och ett samlingsrum med kristna motiv inmålade på väggarna, medan en familj bodde på övervåningen.

Husförsamlingar idagRedigera

I länder där kristna förföljs är husförsamlingar vanliga. Två tredjedelar av Kinas kristna bedöms tillhöra en husförsamling.[4] I Iran, där muslimer bestraffas hårt om de konverterar till kristendomen, är hemliga husförsamlingar det dominerande sättet som kristna organiserar sig.[5] Även i Indien växer husförsamlingsrörelsen starkt.[6]

Även i Sverige har husförsamlingar blivit mer populära, även om de fortfarande är en liten minoritet. Helsingborgs husförsamlingsnätverk, Malmö huskyrka, Mötesplatsen och Ekklesia i Örebro samt Mosaik i Uppsala är några exempel. Vissa svenska husförsamlingar är med i nätverk.

DebattRedigera

Åsikterna går isär bland kristna hur normerande husförsamlingar bör vara. Teologen och debattören Micael Grenholm menar att de flesta nuvarande "byggnadsförsamlingar" borde sälja sina kyrkobyggnader och bli husförsamlingsnätverk istället.[7] Detta för att kyrkobyggnader är så dyra och för att husförsamlingsrörelser inte är mindre effektiva utan tvärtom mer effektiva på att sprida evangeliet, enligt Grenholm.[8]

Grenholm får kritik från debattören Daniel Giertz som menar att det fortfarande finns behov av lokaler där hela församlingen möts tillsammans, även om den lokalen inte alltid behöver ägas av församlingen utan lika gärna kan hyras.[9] Pingstpastorn Christian Mölk menar att även om husförsamlingar är bibliska och bra så "är läget som det är" med existerande kyrkobyggnader som bör användas på bästa sätt. Dock anser han att vikten av cellgrupper behöver betonas.[10]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Helsingborgs husförsamlingsnätverk. ”Husförsamlingar”. Helsingborgs husförsamlingsnätverk. http://www.husforsamlingarhbg.net/om-oss/husforsamlingar/. Läst 3 maj 2018. 
  2. ^ Floyd V. Filson (June 1939). ”The Significance of the Early House Churches”. Journal of Biblical Literature 58 (2): sid. 105–112. doi:10.2307/3259855. 
  3. ^ Snyder, Graydon F. (2003). Ante Pacem: Archaeological Evidence of Church Life Before Constantine. Mercer University Press. 
  4. ^ Stiller, Brian. ”China, House Churches, and the Growth of the Kingdom”. Christianity Today. https://www.christianitytoday.com/edstetzer/2017/june/china-house-churches-and-growth-of-kingdom.html. Läst 3 maj 2018. 
  5. ^ ”House Churches Growing in Iran”. CBN. https://www1.cbn.com/content/house-churches-growing-iran. Läst 3 maj 2018. 
  6. ^ Choudrie, Victor. ”Trends in the Global House Church Movement”. Simple Church Journal. http://www.simplechurchjournal.com/2010/02/trends-in-the-global-house-church-movement.html. Läst 3 maj 2018. 
  7. ^ Grenholm, Micael. ”Kyrkan är inte sin byggnad”. Dagen. http://www.dagen.se/debatt/kyrkan-ar-inte-sin-byggnad-1.93542. Läst 3 maj 2018. 
  8. ^ Grenholm, Micael. ”Reformation 2.0 – hur Svenska kyrkan kan bli biblisk igen”. Hela Pingsten. https://helapingsten.com/2015/01/28/reformation-2-0-hur-svenska-kyrkan-kan-bli-biblisk-igen/. Läst 3 maj 2018. 
  9. ^ Giertz, Daniel. ”Haggai 1:2-4”. Daniel Giertz. https://danielgiertz.blogspot.se/2014/05/haggai-12-4.html. Läst 3 maj 2018. 
  10. ^ Mölk, Christian. ”Viktig men inte helig”. Christian Mölk. http://www.christianmolk.se/2011/08/viktig-men-inte-helig/. Läst 3 maj 2018.