Hundens parvovirus
Hundens parvovirus typ 2 (CPV2, vardagligt parvo eller hundpest) är ett virus som huvudsakligen angriper hundar. Virussjukdomen är väldigt smittsam och sprids från hund till hund genom direkt eller indirekt kontakt med avföring. Valpar är särskilt känsliga mot smitta om de inte skyddas genom maternella antikroppar eller vaccination. Smitta kan yttra sig genom kraftiga kräkningar och dysenteri, eller lung- och hjärtsvikt hos unga valpar. Dödligheten hos obehandlade fall är cirka 91%.
| Canine parvovirus 2 | |
 Hundens parvovirus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Familj | Parvoviridae |
| Släkte | Parvovirus |
| Art | P. parvovirus. 2 |
| Vetenskapligt namn | |
| § Parvovirus parvovirus. 2 | |
Vaccinering används i stor utsträckning för att motverka smittspridning och sjukdom. Vaccination mot parvovirus ska ske med samma intervall som för valpsjuka. Dock ges ibland en första spruta vid 7-8 veckors ålder, men man ser en övergång mot att den första parvovaccinationen ges i samband med den första valpsjukevaccinationen vid 12 veckors ålder.[1]
Historia redigera
Parvoviruset CPV2 är en relativt ny sjukdom som först påvisades i slutet av 1970-talet. Viruset erkändes 1978 och spreds sedan under de kommande två åren.[2] Viruset liknar till stor del Feline panleukopenia (även det ett parvovirus); de är till 98% identiska och de skiljer endast på två aminosyror i kapsidproteinet VP2.[3] Viruset är också väldigt likt minkenteritis och rävens och tvättbjörnens parvovirus.[4]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Parvovirus hos hund Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine., Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) (läst 2011-08-12)
- ^ Carmichael L (25 mars 2005). ”An annotated historical account of canine parvovirus”. J. Vet. Med. B Infect. Dis. Vet. Public Health "52" (7-8): ss. 303–11. doi:. PMID 16316389.
- ^ Carter, G.R.; Wise, D.J. (2006). ”Parvoviridae”. A Concise Review of Veterinary Virology. Arkiverad från originalet den 13 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120213143740/http://www.ivis.org/advances/Carte/Part2Chap9/chapter.asp?LA=1. Läst 11 juni 2006.
- ^ Jones, T.C. (1997). Veterinary Pathology. Blackwell Publishing