Homo heidelbergensis

förhistorisk människa

Homo heidelbergensis var en förhistorisk människa. Den fick sitt namn av ett fynd från 1907 av en fossil käke i Mauer nära Heidelberg i Tyskland.[1] Forskare är inte eniga om vilka andra fossil som bör hänföras till den här arten.[2] Det finns en mångfald av fossil från samma period, från c:a 800 000 till 300 000 år sedan, och en del forskare kallar hela samlingen för H. heidelbergensis medan andra använder namn som Homo rhodesiensis, Homo antecessor, Homo cepranensis eller Homo helmei. Tidigare var det vanligt att alla homininer från denna tid kort och gott ansågs tillhöra Homo sapiens[3]. H. heidelbergensis används numera ofta som ett namn på en övergångsform mellan Homo erectus och neanderthalare, och möjligen även till Homo sapiens, men detta beror på tolkningen av fossilsamlingen från den här tiden.

Homo heidelbergensis
Stratigrafisk utbredning: Pleistocene
Homo heidelbergensis-Cranium -5.jpg
Kranium av Homo heidelbergensis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorrhini
InfraordningSimiiformes
ÖverfamiljMänniskoartade apor
Hominoidea
FamiljMänniskoapor
Hominidae
SläkteMänniskor
Homo
ArtH. heidelbergensis
Vetenskapligt namn
§ Homo heidelbergensis
AuktorSchoetensack, 1908
Hitta fler artiklar om djur med

UtseendeRedigera

Karaktäristiskt för H. heidelbergensis var dess människolika men mycket robusta och massiva skalle. Några fynd av kranier visar på en hjärnvolym på mellan 1200 och 1500 cm³, vilket är omkring tre gånger större än hjärnan hos Australopithecus. Skallar från till exempel Grekland, Spanien, Etiopien och Zambia är påfallande lika varandra, och därmed antas H. heidelbergensis ha varit en både europeisk och afrikansk art. Vissa forskare ser H. heidelbergensis som en Afrikansk-Europeisk art och förfader till både moderna människor och Neandertalare medan andra ser den som strikt europeisk och tillhörande neandertalarnas förfäder.[4] Individerna var högresta, 1,8 m i genomsnitt, och mer muskulöst byggda än moderna människor. Med tiden förändrades den europeiska populationen och övergick gradvis till den mer bekanta neanderthalarmänniskan. En undersökning av örat från fossil från Atapuerca i Spanien talar för att örat var utvecklat för talat språk redan i denna art.[5]

RedskapRedigera

H. heidelbergensis använde mer avancerade verktyg än H. erectus. Tack vare fynd i Schöningen i Tyskland[6] vet man att H. heidelbergensis använde sig av träspjut vid jakt. Dessa spjut är omkring 400 000 år gamla och har hittats i Tyskland. Fynden är de äldsta kända vapen som över huvud taget har upptäckts, äldre verktyg som man funnit har antagligen använts till slakt. Fossila rester av hästar från samma fyndplats indikerar att dessa var byten[7].

KällorRedigera

  1. ^ Schoetensack, O (1908). Der Unterkiefer des Homo heidelbergensis aus den Sanden von Mauer bei Heidelberg. Leipzig: Wilhelm Engelmann 
  2. ^ ”Human evolution in the Middle Pleistocene : The role of Homo Heidelbergensis”. Evolutionary Anthropology. 7 december 1998. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/%28SICI%291520-6505%281998%296%3A6%3C218%3A%3AAID-EVAN4%3E3.0.CO%3B2-6. Läst 4 mars 2021. 
  3. ^ http://anthropology.si.edu/HumanOrigins/ha/heid.htm The Human Origins Program at the Smithsonian Institution. Informationen hämtad 2008-04-15
  4. ^ ”Is Homo heidelbergensis a distinct species? New insight on the Mauer mandible”. Journal of Human Evolution Volume 56, Issue 3, March 2009, Pages 219-246. mars 2009. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248409000025?via%3Dihub. Läst 4 mars 2021. 
  5. ^ ”Auditory capacities in Middle Pleistocene humans from the Sierra de Atapuerca in Spain”. PNAS. 6 juli 2004. https://www.pnas.org/content/101/27/9976. Läst 4 mars 2021. 
  6. ^ THIEME, Hartmut. (2005). ”Die ältesten Speere der Welt - : Fundplätze der frühen Altsteinzeit im Tagebau Schöningen”. Archäologisches Nachrichtenblatt. Volym 10, Nummer 4, pp 409-417. 
  7. ^ Charles Lockwood. "The Human Story: Where We Come from and How We Evolved". The Natural History Museum (2007). ISBN 0-565-09214-6