Historiens slut är ett politiskt och filosofiskt begrepp som förutsätter att ett visst politiskt, ekonomiskt eller socialt system kan utvecklas som skulle utgöra slutpunkten för mänsklighetens sociokulturella utveckling och den ultimata regeringsformen. En rad författare har hävdat att ett visst system är "slutet på historien", bland andra Thomas More i Utopia, Friedrich Hegel, Karl Marx,[1] Vladimir Solovjov, Alexandre Kojève[2] och Francis Fukuyama i Historiens slut och den sista människan.[3]

Illustration ur Thomas Mores Utopia.

Begreppet historiens slut skiljer sig från idéer om eskatologi som uttryckts i olika religioner, vilka kan förutsäga en fullständig förstörelse av jorden eller livet på jorden och slutet för mänskligheten som vi känner till. Historiens slutpunkt föreslår i stället ett tillstånd där mänskligt liv fortsätter på obestämd tid i framtiden utan några större förändringar i samhället, det politiska systemet eller ekonomin.

Historia redigera

Uttrycket "historiens slut" användes första gången 1861 av den franske filosofen och matematikern Antoine Augustin Cournot "för att hänvisa till slutet av den historiska dynamiken med det civila samhällets perfektion".[4] Arnold Gehlen använde uttrycket 1952 och det har även använts av Martin Heidegger och Gianni Vattimo.[4]

Den formella utvecklingen av en idé om "historiens slut" är närmast associerad med Hegel, även om Hegel diskuterade idén i tvetydiga termer, vilket gör det oklart huruvida han trodde att en sådan sak var en säkerhet eller enbart en möjlighet.[5]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Clarke, J. J. (1971). "The End of History": A Reappraisal of Marx's Views on Alienation and Human Emancipation. 
  2. ^ Boucher, Geoff. ”History and Desire in Kojève”. https://www.marxists.org/reference/archive/hegel/txt/kojeve-s.htm. 
  3. ^ Fukuyama himself began to revise his ideas and abandon some of the neoconservative components of his thesis since the Iraq War. Interview with Ex-Neocon Francis Fukuyama: "A Model Democracy Is not Emerging in Iraq" Spiegel Online, March 22, 2006
  4. ^ [a b] Mike Featherstone, "Global and Local Cultures", in John Bird, Barry Curtis, Tim Putnam, Mapping the Futures: Local Cultures, Global Change (1993), p. 184, n. 3.
  5. ^ William Desmond, "Hegel, Art, and History", in Robert L. Perkins, ed., History and System: Hegel's Philosophy of History (1984), p. 173.