Hills kriterier är ett antal kriterier som utvecklades av den amerikanske medicinska statistikern Austin Bradford Hill och som används för att bedöma huruvida ett orsaksamband mellan exponering och hälsoeffekt är verkligt.

1. Sambandets styrkaRedigera

En liten studie har en liten styrka p.g.a. högre risk för slumpmässiga fel. Ju svagare sambandet är, desto större måste studien vara.

2. Samstämmighet med liknande studiers resultatRedigera

Om inte sambandet kan reproduceras av nya liknande studier så bör man vara skeptisk.

3. SpecificitetRedigera

Ju mer specifik sambandet är mellan en faktor och en effekt, desto större är sannolikheten för ett orsakssamband.

4. TemporalitetRedigera

Skedde exponeringen före effekten?

5. Dos-responssambandRedigera

Det är en allmän regel att skaderisken ökar med dosen. Påvisande av sådant samband bör enligt Hill ge större trovärdighet åt en studie.

6. Biologisk trovärdighetRedigera

Finns det en teoretiskt rimlig grund för att förklara sambandet.

7. KoherensRedigera

Samstämmighet mellan epidemiologiska och laboratoriefynd.

8. KontrollgruppRedigera

En likvärdig kontrollgrupp är viktig för att undvika systematiska fel på grund av bias.

9. AnalogiRedigera

Finns kunskap och belägg från andra områden som är överförbara på det samband som studeras?

ReferenserRedigera

  • Hill AB Proc R Soc Med. 1965 May;58:295-300 PDF
  • Björk, Jonas Praktisk epidemiologi för medicin, vård och folkhälsa. Liber AB, Stockholm. ISBN 978-91-47-12838-9
  • Westerholm, P (red). Arbetssjukdom - skadlig inverkan - samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden). Andra, utökade och reviderade utgåvan. Arbete och hälsa. Nr2002:15. Arbetslivsinstitutet 2002. ISBN 91-7045-655-0 http://hdl.handle.net/2077/4278