Hideshi Hino (japanska: 日野日出志, Hino Hideshi? ), född 19 april 1946,[3][4] är en japansk serieskapare, specialiserad på skräckhistorier. Hans serier inkluderar Hell Baby, Hino Horrors och Jigokuhen (engelska: Panorama of Hell). Han har också skrivit manus till och regisserat skräckfilmer (i Guinea Pig-serien) baserade på hans serier. I en av filmerna deltog han också som skådespelare.

Hideshi Hino
Hideshi Hino, 2006.
Lokalt namn日野日出志 ; Hino Hideshi
Född19 april 1946 (74 år)
FödelseplatsManchuriet
NationalitetJapan Japan
SpråkJapanska
Verksamhet
Yrke/uppdragmangaka
Verksam1967–idag (professionell serieutgivning)
GenreSkräckserier
InflueratJunji Ito[1][2]

BiografiRedigera

BakgrundRedigera

Hideshi Hino föddes i Manchuriet i norra Kina, samtidigt som Japan efter andra världskrigets slut fick lämna tillbaka regionen till Kina. Hans föräldrar var japanska gästarbetare,[5] och de tvangs emigrera för att undvika hämndaktioner i ett efter krigsslutet starkt antijapanskt Kina. I staden där familjen bodde samlades alla för att bege sig till de hamnstäder som fortfarande stod under internationell kontroll. Hino har hävdat att han, på sin resa hem mot Japan med sin mor,[6] var nära att bli dödad.

Vissa av hans manga har baserats på olika händelser i hans eget liv. Hans farfar var en yakuza, och hans far, som arbetat som grisfarmare, hade en tatuering av en spindel på ryggen. Hino har ett flertal gånger tagit med de här och liknande detaljer i sina serier (exempelvis i Jigokuhen).

SeriekarriärenRedigera

Hino funderade först på en karriär inom filmindustrin.[5] Mangalegendarerna Shigeru Sugiuras och Yoshiharu Tsuges verk inspirerade honom dock i tidig ålder till att istället satsa på en framtid som serieskapare. Efter ett antal dōjinshi[5] (amatörserier), fick han 1967 se sin första professionella serie publiceras i Osamu Tezukas experimentella mangatidningen COM. Han syntes även med mangahistorier i den etablerade månadsserietidningen Garo.

1971 publicerades Hideshi Hino's Shocking Theater, vilken uppmärksammade honom och hans bisarra serievärld med abnorma mördare, groteska odjur och ruttnande lik. 1978 gavs han första samlingsalbum ut[5]. Sammanlagt har han genom åren fått över 200 olika serier publicerade.[5]

Filmer och översättningarRedigera

Inte minst kom Hino att nå framgångar med sina serier hos utgivare av shōjo. Serier som Dead Little Girl och Ghost School syntes flitigt i shōjotidningar, där de skrämde upp kvinnliga läsare över hela Japan. 2004 gjorde produktionsbolaget Pony Canyon en serie av sex spelfilmer – Kaiki gekijō Hexalogy (engelska: Hideshi Hino's Theater of Horror) – baserade på hans manga.

Samma år började Tokyobaserade förlaget DH Publishing publicera Hinos serier på engelska, för den nordamerikanska marknaden.[7] Året efter (2005) kom även nordamerikanska serieförlaget Dark Horse Comics att ge ut Hinos serier.[8]

ÖvrigtRedigera

Som hobby ägnar sig Hideshi Hino åt att samla japanska svärd. Han ägnar sig också åt budo.

 
Hidoshi Hino i samband med en utställning av hans verk, i Tokyo, november 2006. Till vänster Åsa Ekström, till höger Fredrik Strömberg.

Bibliografi (verk som publicerats utanför Japan)Redigera

Översatt till engelskaRedigera

  • Hell Baby
  • Hino Horror-serien (2004–?):
  • Hino Horror Volume 1: The Red Snake (赤い蛇 Akai Hebi)
  • Hino Horror Volume 2: The Bug Boy (毒虫小僧 Dokumushi Kozō)
  • Hino Horror Volume 3: Oninbo and the Bugs from Hell (地獄虫を食う! 鬼んぼ Jigoku Mushi Woku! Oninbo)
  • Hino Horror Volume 4: Oninbo and the Bugs from Hell 2
  • Hino Horror Volume 5: The Living Corpse (死肉の男 Shiniku no otoko)
  • Hino Horror Volume 6: Black Cat (黒猫の眼が闇に Kuro neko no megayamini)
  • Hino Horror Volume 7: The Collection
  • Hino Horror Volume 8: The Collection 2
  • Hino Horror Volume 9: Ghost School
  • Hino Horror Volume 10: Death's Reflection
  • Hino Horror Volume 11: Gallery of Horrors
  • Hino Horror Volume 12: Mystique Mandala of Hell
  • Hino Horror Volume 13: Zipangu Night
  • Hino Horror Volume 14: Skin And Bone
  • Comics Underground Japan (kortserien "Laughing Ball")
  • Lullabies from Hell
  • The Art of Hideshi Hino

Översatt till franskaRedigera

  • "Dokumushi kozō" (毒虫小僧, 1975, avslutad serie). Publicerades november 2010 som "L'enfant insecte" (förlag: Éditions IMHO).[9]
  • "Akai hebi" (赤い蛇, 1983, avslutad serie). Publicerad på franska som Serpent rouge (Éditions IMHO).[9]
  • "Jigokuhen" (地獄変, Jigokuhen, 1984, avslutad serie). Publicerad på engelska som Panorama of Hell (Blast Books) och på franska som "Panorama de l'enfer" (Éditions IMHO).[9]

FilmografiRedigera

Regissör
Manus
  • Guinea Pig: Mermaid no naka no ningyo (1985)
  • Kaiki gekijō Hexalogy (2004):
    • Jigoku kozô (The Boy From Hell)
    • Lizard Baby'
    • Occult tanteidan: Shi-ningyō no hakaba (Occult Detective Club: The Doll Cemetery
    • Kyoufu ressha (Death Train)
    • The Horror kaiki gekijō: Kaiki! Shinin shōjo (Dead Girl Walking)
    • The Ravaged House: Zoroku's Disease

Källor: [3]

KällhänvisningarRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 21 oktober 2013.
  1. ^ "+ Interviews : Junji Ito". fuckyeahjunjiito.tumblr.com. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  2. ^ "VIZ Media Releases a Deluxe, Hardcover Omnibus Edition of Junji Ito's Celebrated Horror Manga Uzumaki". animenewsnetwork.com, 2013-10-18. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  3. ^ [a b] "Overview". IMDbPro. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  4. ^ "Hideshi Hino". animenewsnetwork.com. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  5. ^ [a b c d e] "Hideshi Hino". lambiek.net. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  6. ^ "Living Corpse". ur The Living Corpse/Google Books. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  7. ^ "Hideshi Hino's Horror Coming to America". animenewsnetwork.com, 2004-02-24. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  8. ^ "Dark Horse Takes on Horror". animenewsnetwork.com, 200510-08. Läst 26 juni 2014. (engelska)
  9. ^ [a b c] ”L'Enfant Insecte chez IMHO” (på franska). AnimeLand. 6 oktober 2010. http://www.animeland.com/news/voir/2042/L-Enfant-Insecte-chez-IMHO. Läst 2 februari 2012. 

Externa länkarRedigera