Herman Norrman, född 5 augusti 1864 i Tranås kvarn, Säby församling, död 24 augusti 1906 i Tranås köping, var en svensk målare och tecknare.
Herman Norrman | |
Född | 5 augusti 1864[1][2][3] Säby församling[4][5], Sverige |
---|---|
Död | 24 augusti 1906[1][2][3] (42 år) Säby församling[2][5], Sverige |
Medborgare i | Sverige[6][5] |
Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna, [2] Konsthögskolan Valand, [2] |
Sysselsättning | Målare[7] |
Barn | Aram Norrman (f. 1895) |
Redigera Wikidata |
Herman Norrman var son till garvaren Carl Johannes Norrman, som dog 1875 när Herman Norrman var tio år, och Gustava Norrman. Han växte upp i Tranås som den äldste av sex syskon. Huset i området Tranås kvarn från 1830-talet han föddes i, som ursprungligen varit en garvarebostad, var vid rivningen stadens äldsta bevarade hus.[8] Han sattes tidigt i snickarlära, men övergick till att bli målarlärling. Efter att ha påbörjat fortsatt hantverksutbildning i Stockholm, började han 1885 utbilda sig på Kungliga Konstakademien, men vantrivdes där, och flyttade 1886 tillsammans med studiekamraten Gustave Albert till Valand i Göteborg och studerade för Carl Larsson. Han vann anseende som Valands kunnigaste elev i teckning, men lämnade skolan efter att han kommit på kant med sin lärare Carl Larsson. Norrman reste då till USA tillsammans med Gustave Albert och tillbringade åren 1887-1890 i New York. Förhoppningarna om att bryta sig en bana i den nya världen gick krasst, och de livnärde sig istället som skyltmålare och möbeldekoratörer, innan de återvände till Europa.[9] Efter nio månaders fortsatta studier i Paris 1891 slog han sig ner i Tranås, där han huvudsakligen försörjde sig med formgivning av möbler.
Herman Norrman målade främst på fritid och ägnade sig främst åt friluftsmåleri i det småländska landskapet, målningar som kännetecknas av en varm kolorit och Smålandsbygdens kärva karaktär: stora vidder av hed, kärrmark eller bergåsar, klädda med mager skog, men över dessa tornar molnen i väldiga massor, som låter slagskuggor glida över landet.[10] I hans produktion ingår även porträtt och interiörmålningar. Färgerna är ofta tungt och kompakt sammanpressade, likt mosaik, och inspiration tycks sprungen från Giovanni Segantini. Hans kolorit var konsekvent, i kopparton eller i blekt ljusgrönt, på en gång klangfull, stark, mustig och mild, som i Norrmans sista arbeten går till en svalare tonskala och ett lättare behandlingssätt.[11]
Prins Eugen var en stor beundrare av Herman Norrman och det finns idag på Waldemarsudde omkring 25 verk av Norrman. Nationalmuseum[12] innehar ca 15 verk, däribland ett porträtt av konstnärens moder, samt ett parkmotiv från New York 1890 och han är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[13], Prins Eugens Waldemarsudde[14], Norrköpings konstmuseum[15] och Kalmar konstmuseum[16]. Norrman deltog själv i ett flertal utställningar i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn samt i Konstnärsförbundets utställningar. År 1893 medverkade han vid världsutställningen i Chicago.
Herman Norrmans kraftiga fysik ledde till ett hjärtfel, och efter en kortare tid på Mössebergs kurort erhöll han tack vare prins Eugen fortsatt vård i Stockholm. Efter hans död anordnades 1918 en minnesutställning på Liljevalchs konsthall. Herman Norrman var far till konstnären Aram Norrman och farfar till konstnären Rolf Norrman.
Bildgalleri
redigera-
Pinnstolsfabriken, interiör från Tranås måleribolags verkstad, 1891.
Källor
redigera- Ulf Hård af Segerstad: Herman Norrman, Sveriges allmänna konstförenings Publikation LVII, Stockholm 1948
- Allhems Förlags Svenskt konstnärslexikon Band IV, sidorna 269-270
Noter
redigera- ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Herman Norrman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Herman Norrman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ John Kruse, Svenskt porträttgalleri : XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister, 1901, s. 128, läs onlineläs online, läst: 20 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Norrman, Herman, läst: 17 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 9 augusti 2021, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tranås-Posten (2008), årgång 94, nummer 32, sidan 7
- ^ Georg Nordensvan: Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet, Stockholm 1928, Albert Bonniers Förlag, sidan 422.
- ^ Georg Nordensvan: Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet, Stockholm 1928, Albert Bonniers Förlag, sidan 423.
- ^ Georg Nordensvan: Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet, Stockholm 1928, Albert Bonniers Förlag, sidorna 423-424.
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Prins Eugens Waldemarsudde
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020
- ^ Kalmar konstmuseum
Externa länkar
redigera