Herman Levin, född 15 april 1894 i Nykil, Östergötlands län, död 1 januari 1984 i Nacka, Stockholms län, var en svensk militär (överste).

BiografiRedigera

Levin var son till inspektor Oskar Levin och Elin Jacobson. Han tog studentexamen 1912, officersexamen 1914, blev underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet (I 4) 1914 och var löjtnant där 1919.[1] Levin var kadettofficer vid Krigsskolan 1926-1931, tjänstgjorde vid I 4 1928, blev kapten 1929, andre lärare vid Infanteriets stridsskola 1931-1932, var andre lärare vid Krigsskolan 1933-1934 och kompanichef där 1934-1937. Han blev major i armén 1936 och tjänstgjorde vid Svea livgarde (I 1) 1937. Han utnämndes till överstelöjtnant 1940, överste 1943 och var chef för Infanteriets stridsskola 1943-1945. Levin var chef för Gotlands infanteriregemente (I 18) 1945-1951 och Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1951-1954.[2]

Levin blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1945.[2] Han gifte sig 1918 med Ingeborg Ahrén (1896-1980), dotter till godsägaren Anders Anderson och Amelie Larsson.[2] Han var far till Ingrid (född 1919) och Vera (född 1924).[1]

UtmärkelserRedigera

BibliografiRedigera

  • Levin, Herman (1976). Beredskapstjänst under andra världskriget 1939-1945. Stockholm. Libris länk 
  • Petri, Gustaf; Levin, Herman (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt. Libris länk 

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 770. Libris länk. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0794.html 
  2. ^ [a b c] Burling, Ingeborg, red (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963. Stockholm: Norstedt. sid. 628. Libris länk. http://runeberg.org/vemardet/1963/0644.html 
  3. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 29, digital avbildning.