Henrik III (franska: Henri III), född 19 september 1551 i Fontainebleau, död 2 augusti 1589 i Saint-Cloud (mördad), var kung av Polen 1573–1574 (av de polska historikerna känd som Henryk III Walezy – Henrik III av Valois) och kung av Frankrike från 1575 till sin död.[8]
Henrik III av Frankrike | |
Född | 19 september 1551[1] Slottet i Fontainebleau, Frankrike |
---|---|
Död | 2 augusti 1589[2][3][4] (37 år) Château de Saint-Cloud |
Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
Medborgare i | Kungariket Frankrike |
Sysselsättning | Aristokrat[5] |
Befattning | |
Duke of Anjou Kung av Polen (1573–1574) Kung av Frankrike (1574–1589) | |
Maka | Louise av Lorraine (g. 1575–1589)[5][6][7] |
Partner | Françoise Babou de La Bourdaisière Veronica Franco Renée de Rieux Jeanne de Laval |
Föräldrar | Henrik II av Frankrike[7] Katarina av Medici[7] |
Släktingar | Diane de France (syskon) Frans II av Frankrike (syskon)[7] Elisabeth av Valois (syskon)[7] Claude av Valois (syskon) Karl IX av Frankrike (syskon)[7] Margareta av Valois (syskon)[7] Frans Hercule av Anjou (syskon) |
Utmärkelser | |
Helgeandsorden Strumpebandsorden | |
Namnteckning | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraUppväxt och hertigtitlar
redigeraHan var fjärde sonen till kung Henrik II av Frankrike och dennes drottning Katarina av Medici. När han föddes gavs han namnet Alexandre-Édouard, men ändrade det till Henri 1564. Han blev hertig av Angoulême, hertig av Orléans 1560 och hertig av Anjou 1566.
Henrik III var en av de ansvariga för Bartolomeinatten 1572 och en av titelfigurerna i "de tre Henrikarnas krig"; Henrik av Navarra, Henrik av Guise, och han själv.
Kung av Polen
redigeraEfter att den polska kungen Sigismund II August avlidit den 7 juli 1572, skickades Jean de Monluc som sändebud till Polen för förhandlingar om att Henrik skulle väljas till polsk kung i utbyte mot militärt stöd mot Ryssland och diplomatisk hjälp i hanteringen av det Osmanska riket. Den 16 maj 1573 valde den polska adeln Henrik som kung av Polen-Litauen. Den litauiska adeln bojkottade dock valet.
Det dröjde dock till januari 1574 innan Henrik nådde den polska gränsen. Kröningen hölls den 21 februari i Kraków. Efter ett knappt halvår på den polska tronen nåddes Henrik av nyheten om att hans bror, den 23-åriga kungen Karl IX av Frankrike, hade avlidit. Henrik flydde från Polen till Frankrike där han kröntes till kung i Reims katedral den 13 februari 1575.
Henriks frånvaro från den polska tronen ställde till problem i Polen, vilket man försökte lösa genom att ge kungen ett ultimatum; om han inte återvände från Frankrike senast den 12 maj 1575, skulle en ny kung väljas för den polska tronen. I och med att Henrik inte reste till Polen, förklarades den polska tron vakant. Henrik slutade dock aldrig att använda titeln "kung av Polen".
Kung av Frankrike
redigeraHenrik III gifte sig 1575 med Louise de Lorraine-Vaudémont (1553–1601), men paret fick inga barn. Det skvallrades om att kungen, som gärna omgav sig med stiliga unga hovmän, s.k. mignons, var homosexuell, men detta har aldrig kunnat bevisas.
År 1584, ett decennium efter att Henrik blivit fransk kung, avled hans yngste bror och arvinge, Frans, hertig av Anjou. Ny tronarvinge blev protestantiska Henrik av Navarra, en ättling till Ludvig IX. Efter påtryckningar från hertig Henrik av Guise, tvingades kung Henrik III utfärda ett påbud om att ogiltigförklara Henriks av Navarra rätt till tronen. När hertigen av Guise intog Paris under Journée des Barricades den 12 maj 1588 flydde Henrik III från staden.
Död och begravning
redigeraI ett försök att bli ledare för katolikerna lät han mörda hertig Henrik av Guise 1588, något som väckte avsky bland katolikerna. Den 1 augusti 1589, när Henrik III befann sig i hugenotternas fältläger vid S:t Cloud utanför Paris, lyckades dominikanmunken Jacques Clément ta sig in i kungens tält under falskt namn, hävdande att han skulle leverera viktiga dokument. Clément gav kungen en bunt papper och uppgav att han hade ett hemligt meddelande att leverera. Kungen signalerade till sina vakter att avlägsna sig, varpå Clément stötte en dolk i kungens mage, troligen som hämnd för inblandningen i mordet på hertigen av Guise. Clément dödades på platsen av vakterna.
Till en början verkade kungens sår inte vara dödligt, men han samlade alla sina officerare omkring sig, i händelse av att han inte skulle överleva, och bad dem att vara lojala mot Henrik av Navarra som ny kung. Följande morgon, samma dag som det planerade anfallet mot Paris, dog Henrik III. Han blev 37 år.
Henrik III blev den siste kungen av huset Valois-Orléans. Henrik av Navarra efterträdde honom som Henrik IV, den förste kungen av huset Bourbon.
Henrik III begravdes i klosterkyrkan Saint-Denis. Under den franska revolutionen blev hans grav skändad och hans kvarlevor kastades i en större grav tillsammans med andra ben.
Galleri
redigera-
Henrik som hertig av Anjou, 1570.
-
Vapen.
-
Jacques Clément mördar Henrik III.
Anfäder
redigera
Referenser
redigera- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187737207749153-1, läst: 14 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 21078, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Henry-III-king-of-France-and-Polandtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10317.htm#i103163, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, genealogy.euweb.cz , läst: 20 januari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10317.htm#i103163, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Knecht, R.J. (1989). The French Wars of Religion, 1559-1598. Longman.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Henrik III av Frankrike.