Henrik Frosterus
Henrik Frosterus, född 4 augusti 1727 i Vadstena, död 9 maj 1773 i Uppsala, var en svensk jurist och juridisk författare.
| Henrik Frosterus | |
| Född | 4 augusti 1727 Vadstena, Sverige |
|---|---|
| Död | 9 maj 1773 (45 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Föräldrar | Andreas Frosterus |
| Redigera Wikidata | |
Frosterus var son till sedermera kyrkoherden i Hov och Appuna Andreas Frosterus. Under sin studietid i Uppsala erhöll han plats som privatlärare åt en ung friherre Leijonhuvud, som hade för avsikt att bli militär, och därmed borde studera militärlagstiftningen. I brist på lämplig lärobok företog sig Frosterus att själv studera och utarbeta en avhandling i ämnet. Enskilda studier förde honom senare till djupare kunskaper inom området, vilket gav upphov till hans berömda Inledning till Svenska Kriglagfarenheten (1765-70), ett länge betydelsefullt arbete inom detta ämne. Arbetet underlades ständernas granskning och fick mycket beröm. Frosterus, som 1763 bleiv juris doktor i Uppsala, befordrades 1771 till logices et metaphysices professor där. Genom byte med Per Niklas Christiernin blev han senare samma år jurisprudence oeconomicus et commerce professor, men dog inte lång därefter.
Källor redigera
- Frosterus, Henrik i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Externa länkar redigera
- Frosterus, 1. Henrik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)