Havsnivåhöjning är en ökning av den globala havsnivån.

Postglacial havsnivåhöjningRedigera

 
Förändringar i havsnivå sedan den senaste istiden.
Se även: Transgression

Havsnivån har stigit cirka 130 meter sedan den förra istidens höjdpunkt för cirka 18 000 år sedan. De största ökningarna skedde för mer än 6 000 år sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från 3 000 år sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1 till 0,2 millimeter per år.[1] Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1 till 2 millimeter under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.

Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7 mm/år mellan 1993 och 2006.[2] Enligt Colorado Center for Astrodynamics Research vid University of Colorado är medelhöjningstakten 3,16 mm/år mellan 1993 och 2018.[3]

Nuvarande höjningRedigera

 
23 långa mareograf-mätningar i geologiskt stabila områden visar en havsnivåökning på ca 20 centimeter per sekel, eller ca 2 mm/år.

Havsytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa. Det kan vara en effekt av den globala uppvärmningen genom två processer: havsvattnets värmeutvidgning och utbredd nedsmältning av landisarna.[4]

IPCC[5] skriver att havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4 mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3.6 mm/år. En ökning med en faktor 2,5. De senaste 15 åren har således havet stigit 33 mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Ur data presenterade här [3] verkar slutsatserna från IPCC mindre sannolika - satellitdata är mycket osäkra. I en studie [6] rapporterar Albert Parker och Clifford Ollier, University of Western Australia att det inte syns ett spår av den accelererade havsnivåhöjning som förutsägs i klimatmodellerna och att detta redan rapporterats av många författare (cirka 40 referenser.) Studien baseras 29 LTT (long term trend) tidvattenmätare i Japan, Oceanien och på Nordamerikas västkust. Slutsatsen är att Stilla havet inte stiger alls utan att det sjunker med 0.02139 mm/år (de många decimalerna kan antyda att kvaliteten i denna studie har brister.)

På sealevel.info[7] kan man se grafer från 375 LTT tidvattenmätare över hela världen. Där kan man interaktivt anpassa räta linjer och andragradskurvor till mätdata. Med få undantag får man räta linjer utan krökning som t.ex. Ratan Sverige, Honolulu Hawaii, Galveston Texas, m.fl. Exempel där det finns långa mätserier. Några grafer visar accelererande havsnivåökning, t.ex. Brest Frankrike, andra visar avtagande som t.ex. Kushiro Japan. Några är fel som t.ex. Murmansk Ryssland. Där är nivåerna mellan 1989 och 2008 rätt uppenbart för höga med cirka 200 mm. De räta linjernas lutning spänner från -17,7 mm/år (Skagway Alaska) till +9,1 mm/år (Grand Isle Louisiana). Att på ett korrekt sätt vikta ihop data till en "havens medelnivå" är komplicerat - men oavsett hur man viktar ihop räta linjer blir slutresultatet en rät linje. Den förväntade accelerationen av havsnivåhöjningarna syns ännu inte i data från tidvattenmätarna.

Havsnivåförändringarna är dåligt förstådda. Jordskorpan är tunn och flyter på magma. Den stora massomfördelningen för bara cirka 6000 till 10000 år sedan när isarna smälte och haven steg med 130 meter ledde till rörelser i magman/jordskorpan som fortfarande pågår. Här i Sverige har vi landhöjning och på andra håll finns sänkning av jordskorpan. Mest under haven som ju fått tyngden av 130 meter mer vatten över sig.[8]

Det är rätt väl känt hur mycket vatten smältande landis tillför havet (1,8 mm/år [5]) 0ch hur mycket havsvattnet utvidgar sig på grund av uppvärmningen (1,4 mm/år [5]) men det är ännu mycket dåligt känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Summan av issmältning och termisk expansion ger 3,2 mm/år men sjunkande havsbottnar [8] gör att den teoretiska havsnivåhöjningen globalt kan förväntas vara ungefär hälften.Siffrorna gäller perioden 2005-2015.

Prognoser och konsekvensanalysRedigera

 
I röda områden sker en landhöjning som är större än havsnivåhöjningen, och i blå områden sker en skenbar landsänkning till följd av smältande polarisar. Figurernas färgskalor har olika upplösning, och anger landförändring i mm/år (vatten-densitets-ekvivalenter).[8]

Den globala uppvärmningen förväntas att orsaka betydande havsnivåhöjningar under det närmaste århundradet. Det finns dock inga entydiga och säkra forskningsresultat om hur mycket det kommer att bli på 50 eller 100 års sikt. Därför är frågan om havsnivåhöjning mycket kontroversiell, inte minst för att den anses bero på koldioxidutsläpp, som är kopplade till stora ekonomiska och bekvämlighetsmässiga värden, exempelvis i samband med vägtrafik.

Det finns forskning gjord som beräknar havsnivåns höjning. Resultaten varierar mellan 0,2 och 8 meter till 2100, beroende på vilken modell som används. Baserat på historiska förändringar har några forskare gjort beräkningar som visar på en havsnivåhöjning med ca 1,3 m under 2000-talet.[9][10] Ett annat forskarteam som försökt modellera isarnas dynamiska smältning tror att ca 0,8 m havsnivåhöjning till år 2100 är troligast.[11]

Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal översvämningar kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder.

Effekt på landhöjning och landsänkningRedigera

Kombinerar man effekten av havsnivåhöjningen med den postglaciala landhöjningen erhåller man en skenbar landhöjning i bland annat Skandinavien och Kanada, och en skenbar landsänkning söder därom. Den pågående klimatförändringen kan resultera i att landhöjningen i Skandinavien minskar på grund av att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5 m under de närmaste 100 åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4 mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1 mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5 mm/år de närmaste 100 åren.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 20 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080620232520/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm. 
  2. ^ Bindoff, NL et al.. ”Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change”. Cambridge University Press. Arkiverad från originalet den 13 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170513164252/http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter5.pdf. Läst 26 juni 2010. 
  3. ^ [a b] Ole Humlum (15 augusti 2018). ”Sea-level from satellite altimetry”. Climate4you.com. http://www.climate4you.com/SeaTemperatures.htm#Sea-level%20from%20satellite%20altimetry. Läst 2 januari 2020. 
  4. ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925211610/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm. .
  5. ^ [a b c] ”IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate”. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/03_SROCC_SPM_FINAL.pdf. Läst 1 januari 2020. 
  6. ^ ”Pacific sea levels rising very slowly and not accelerating”. Albert Parker et al. University of Western Australia. https://www.researchgate.net/publication/332135921_Pacific_sea_levels_rising_very_slowly_and_not_accelerating. Läst 1 januari 2020. 
  7. ^ ”NOAA's 2016 list of 375 long term trend tide stations”. Dave Burton. http://sealevel.info/MSL_global_thumbnails5.html. Läst 1 januari 2020. 
  8. ^ [a b c] ”WHAT IS POST GLACIAL REBOUND”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090320213535/http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/. Läst 5 december 2015.  Landhöjningsberäkning utifrån NASA GRACE-satellitdata
  9. ^ Carlson et al.. ”Rapid early Holocene deglaciation of the Laurentide ice sheet”. http://www.nature.com/ngeo/journal/v1/n9/abs/ngeo285.html. 
  10. ^ NewScientist. ”Sea level rises could far exceed IPCC estimates”. http://www.newscientist.com/article/dn14634-sea-level-rises-could-far-exceed-ipcc-estimates.html. 
  11. ^ Pfeffer et al.. ”Kinematic Constraints on Glacier Contributions to 21 st-Century Sea Level Rise”. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/321/5894/1340.