Harald Slott-Møller
Georg Harald Slott-Møller, född 17 augusti 1864 i Köpenhamn, död 20 oktober 1937 i Köpenhamn, var en dansk målare.
Harald Slott-Møller studerade en kort tid i Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn 1882–83, men fick sin huvudsakliga utbildning i "konstnärernas studieskola" med Peder Severin Krøyer och Laurits Tuxen som lärare. Han uppträdde 1887 med friluftsbilden Ute, målad i samarbete mellan Slott-Møller och hans dåvarande fästmö Agnes Rambusch, och väckte mycket uppseende 1888 med Fattigt folk, samlat i en läkares väntrum. Målningen ville gälla som en symbolisk framställning av de fattiga i olika åldrar, väntande på sitt öde - en öppen dörr i bakgrunden ledde till ett ogenomträngligt mörker, där en vinkande benrangelshand svagt kunde skönjas. Handen övermålades sedan. Tavlan stannade i Köpenhamns konstmuseum.
En resa till Italien 1889 blev av stor betydelse för Harald Slott-Møllers konstutveckling. Bland hans målningar under de följande åren märks Adam och Eva (1891), I Arkadien (1892), Sommarafton (en stiliserad komposition, tre unga kvinnor, sedda i profil, vandrar i gåsmarsch fram på en stig över en blomsterrik äng; anordningen påminner om antika reliefer eller vasmålningar; 1895, Hirschsprungs museum), Våren (1896, på samma plats), den muntra kompositionen Havsfruns barn (1899), I Italien (ett ungt par vid frukostbordet med utsikt över ett florentinskt landskap, 1901), Badande flickor (1904), Paolo och Francesca (1905), Guldhornet (1906), Flyttfåglar (1910) och Skalden (1912). Göteborgs konstmuseum[1] äger Diana och Sankt Hubert. Känslig kolorist och stark i det tekniska, sökte Slott-Møller förena realism i karaktär och naturframställning med dekorativ hållning. Han målade även förträffliga porträtt: Konstnärens hustru (bland dem ett mycket friskt och energiskt porträtt i helfigur, 1887), Georg Brandes i talarstolen (1889), Erik och Amalie Skram (1896) med flera. Han utförde målningar och gjorde teckningar till reliefer i Köpenhamns rådhus. Slott-Møller finns även representerad med keramik vid bland annat Nationalmuseum[2] i Stockholm.
Har var en av medgrundarna av Den frie Udstilling 1891. År 1894 utställde han en vagga i målad träskulptur (Konstindustrimuseet), lämnade ritningar till möbler, bokutstyrsel och bokband, exlibris, frimärken, arbeten i guld, silver och fajans. I skrift försvarade han sin ståndpunkt och sin strävan samt uppträdde mot vad han såg som själlös naturefterbildning och "bondemåleri".
Källor
redigera- Slott-Möller, 1. Harald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)