Öppna huvudmenyn

Hans Eduard Szybilski, född 1907 i Elberfeld, Tyskland, död 1943 (mördad), var en tysk judisk handelsresande som utvisades från Sverige 1938 och senare överlämnades från Finland till nazityska SS och mördades i Auschwitz 1943. Hans minne är hedrat med minnesmärket Utsträckta händerObservatorieberget i Helsingfors, samt sedan juni 2019 med en så kallad snubbelsten eller stolperstein vid Apelbergsgatan 36 i Stockholm.[1]

Innehåll

BiografiRedigera

Szybilski kom till Stockholm 1937 som handelsresande för den brittiska regnrockstillverkaren Mackintosh. Efter en tid sökte han i maj 1937 uppehållstillstånd som flykting då han i Tyskland riskerade åtal för det nya brottet "Rassenschande" (rasskändning), eftersom han varit förlovad med en arisk flicka. Uppehållstillstånd beviljades ej, varför han hämtades med polis och sattes på färjan till Sassnitz kort efter att hans uppehållstillstånd som handelsresande löpt ut den 1 mars 1938.[2]

Han släpptes dock inte in i Tyskland, då hans pass visade att han var jude. Efter vissa turer beviljades han med hjälp av intyg från Mackintosh ytterligare tre månaders uppehållstillstånd fram till den 1 december 1938 för att klara upp sina affärer för sin arbetsgivare. Han fick sedan rådet att resa till Finland för att därifrån söka nytt inresetillstånd till Sverige. Hans ansökan från Finland omöjliggjordes genom att den hamnade hos Socialstyrelsen hos den senare dömde nazispionen Robert Paulsson som pekade ut Szybilski som spion och säkerhetsrisk. Detta medförde att Szybilski internerades i Finland och överlämnades till SS den 6 november 1942 och fördes ombord på skeppet S/S Hohenhörn med kurs mot Tallinn. Szybilski deporterades den 19 februari 1943 från Berlin till Auschwitz och mördades kort därefter.[2][3]

EftermäleRedigera

Minnesmärke i FinlandRedigera

Observatorieberget i Helsingfors invigdes i mars 2000 ett minnesmärke Utsträckta händer över åtta utländska judiska flyktingar som finska myndigheter överlämnade till SS den 6 november 1942, däribland Hans Eduard Szybilski.[3][4]

Minnesmärke i SverigeRedigera

 
Plakett till minne av Hans Szybilski på Apelbergsgatan 36 i Stockholm.
 
Ingrid Lomfors från Forum för levande historia talar inför utplaceringen av minnesstenen. Till vänster lutande mot en bil konstnären Gunter Demnig.

2007 önskade Forum för levande historia uppmärksamma bland annat Szybilskis öde med en skylt vid en av de Stockholmsadresser där han bott: Apelbergsgatan 36. Stockholms trafikkontor var dock tveksamma och svarade att ”Gruppen konstaterade bland annat att påminnelser av tragisk art eller dramatiska uppskakande händelser inte enbart är av positivt slag utan även kan upplevas en aning skrämmande. Gående som passerar en sådan plats kan kanske rentav känna motvilja mot att röra sig fritt.”

2010 återkom Forum för levande historia, nu med målsättningen att installera så kallade "snubbelstenar" på sådana adresser. Trafik- och renhållningsnämnden var dock tveksamma och svarade ”Stockholms stad ska i år (2010) leva upp till att vara Europas mest tillgängliga stad. Sedan länge bedriver kontoret ett aktivt arbete tillsammans med polis och handikapporganisationer för att stävja användandet av gatuskyltar, trottoarpratare och liknande, som för funktionshindrade utgör faror och hinder. I riklig mängd utgör de också ett framkomlighetsproblem och en fara för icke funktionshindrade.”

2017 inkom Liberalerna i Stockholms kommunfullmäktige med en liknande ansökan[1], där Kulturnämnden den 13 juni 2017 fattade ett beslut om att ge Kulturförvaltningen i uppdrag att arbeta för att på olika sätt uppmärksamma minnet av förintelsens offer.[5][6]

Den 14 juni 2019 placerades och invigdes de första tre snubbelstenarna i Sverige på tre olika platser i Stockholm, på initiativ av Forum för levande historia, Föreningen Förintelsens Överlevande och Judiska församlingen i Stockholm, i samarbete med Stockholms stad.[7] Stenen för att hedra minnet av Hans Szybilski finns framför Apelbergsgatan 36.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Inför "snubbelstenar" till minne av Förintelsens offer”. Liberalerna i Stockholms kommunfullmäktige. 7 mars 2017. https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/06-om-oss/vad-sager-stadsmuseet/skrivelse-med-underskrifter.pdf156219-0_tmp.pdf. Läst 9 november 2018. 
  2. ^ [a b] Ola Larsmo (29 januari 2017). ”Monument över dem som skulle raderas”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/monument-over-dem-som-skulle-raderas/?print=true. Läst 9 november 2018. 
  3. ^ [a b] Christofer Brask (9 november 2018). ”Han vädjade om fristad i Sverige – dog i Auschwitz”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/han-vadjade-om-fristad-i-sverige-dog-i-auschwitz/. Läst 9 november 2018. 
  4. ^ Svante Lundgren (24 januari 2014). ”Obekväma sanningar om Finlands historia”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/obekvama-sanningar-om-finlands-histora. Läst 9 november 2018. 
  5. ^ ”Kulturnämnden 2017-06-13 - Ärende 17 - Inför "snubbelstenar" till minne av Förintelsens offer. Svar på skrivelse från Rasmus Jonlund m.fl. (L)”. Kulturnämnden i Stockholms stad. 13 juni 2017. https://stadsmuseet.stockholm.se/globalassets/dokument/06-om-oss/vad-sager-stadsmuseet/kulturnamnden-13-juni-2017-dj.pdf. Läst 9 november 2018. 
  6. ^ ”Vad säger Stadsmuseet om "Snubbelstenar" (Stolpersteine)”. Stockholms stad. https://stadsmuseet.stockholm.se/om-oss/vad-sager-stadsmuseet/snubbelstenar-stolpersteine/. Läst 9 november 2018. 
  7. ^ Snubbelstenar invigdes i Stockholm, pressmeddelande från Forum för levande historia den 14 juni 2019.