Handpåläggning
Handpåläggning är den handling då en person lägger händerna på någons kropp med avsikten att överföra andlig eller helande kraft. Det är ursprungligen en judisk ceremoni som upptagits av kristendomen.[1]
Handpåläggning inom kristendomenRedigera
Handpåläggning som kristen praktik kan härledas ur ett antal nytestamentliga texter, såsom Mark 5:23; 16:18; Matt 9:18; Luk 4:40 och Apg 9:12. Den förekommer framför allt vid bön för sjuka, men även i vissa ceremonier knutna till gudstjänsten. I Svenska kyrkan sker handpåläggning vid dop, konfirmation samt präst-, diakon- och biskopsvigning. Det sker även vid samma riter i Romersk-katolska kyrkan, Östlig kristendom och Anglikanska kyrkogemenskapen, men inom Katolsk- och Anglikansk Kristendom kan vigning bara utföras av en biskop i den apostolisk successionen.
Inom Pingströrelsen används handpåläggning vid bön för helande genom den Helige Ande och smörjelse av sjuka.[2]
Vigning av en Östortodox präst med handpåläggning.
Prästvigning i Romersk-katolska kyrkan.
Vigning av en biskop i Episkopalkyrkan i USA.
Handpåläggning vid vigning i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Handpåläggning vid bön i en amerikansk Pingstkyrka 1936.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ ”Laying on of Hands and Anointing the Sick with Oil” (på engelska). Assemblies of God. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161029112701/http://ag.org/top/beliefs/topics/gendoct_12_sick.cfm. Läst 18 oktober 2019.