Hallig är en beteckning för mindre öar i Vadehavet i Nordsjön som i regel saknar skyddsvallar mot högvatten. Bebyggelsen ligger därför på konstgjorda kullar, så kallade terp, som skydd mot tidvattnet. Halligarna har uppstått i samband med stormfloder. Innan skyddsvallarna byggdes längs Nordsjökusten uppstod flera halligar i samband med översvämningar.

Öar och så kallade hallig i Nordfriesland
Halligen Gröde omkring år 1895
Terpen Knudtswarft på Gröde
Kyrka och skola på terpen Kirchwarft på halligen Gröde

Halligar finns dels i västra Danmark, dels i nordvästra Tyskland (Nordfriesland). Längs den danska delen av Nordsjökusten finns en hallig, Langli, väster om Esbjerg. Halligen Jordsand söder om Rømø försvann i havet vintern 1999 och är numera en sorts sandbank. Mandø var en hallig tills den år 1937 fick skyddsvallar. De tio tyska halligarna ligger i Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer.

Nordfrisiska halligar redigera

  • Langeness – 956 ha, 16 terper, ca 110 invånare. Smalspårig järnvägsförbindelse till Oland
  • Hooge – 574 ha, 10 terper, ca 120 invånare
  • Gröde – 277 ha, 2 terper, 17 invånare
  • Nordstrandischmoor - 175 ha, 4 terper, 18 invånare. Smalspårig järnvägsförbindels till fastlandet. Här finns också en skola.
  • Oland – 96 ha, 1 terp, ca 30 invånare. Smalspårig järnvägsförbindelse till Langeness och fastlandet
  • Süderoog – 60 ha, 1 terp, 2 invånare
  • Südfall – 50 ha, 1 terp med fågelreservat
  • Hamburger Hallig – ca 70 ha, 1 terp. Förbindelse med fastlandet genom en 4 km lång damm genom marskland
  • Norderoog – 9 ha, fågelreservat med bemannad station
  • Habel – 7 ha, 1 terp, obebodd, fågelreservat med station som är bemannad på sommaren

Danska halligar redigera

  • Jordsand – sedan 1999 översvämmad och därefter en sandbank
  • Mandø – sedan 1937 skyddad genom en vall och därmed inte längre en hallig. Sydväst därom finns sandbanken Koresand
  • Langli - Danmarks sista hallig

Externa länkar redigera

Se även redigera