Halberstadt är en stad i Landkreis Harz i förbundslandet Sachsen-Anhalt i östra Tyskland.

Halberstadt
Stad
Domplatz, Halberstadt.
Domplatz, Halberstadt.
Wappen Halberstadt.svg
Halberstadts vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Sachsen-Anhalt
Kreis Harz
Höjdläge 119 m ö.h.
Koordinater 51°54′N 11°03′Ö / 51.900°N 11.050°Ö / 51.900; 11.050
Yta 142,98 km² ()[1]
Folkmängd 40 256 ()[2]
Befolkningstäthet 282 inv./km²
Borgmästare Andreas Henke (Die Linke)
Postnummer 38820,38822,38895
Riktnummer 03941,039424,039425,039427
Registreringsskylt HZ
GeoNames 6550926
Kommunkod 15 0 85 135
OSM-karta 1352956
Läget för Halberstadt i Tyskland
Red pog.svg
Läget för Halberstadt i Tyskland
Halberstadts läge i Landkreis Harz
Halberstadts läge i Landkreis Harz
Webbplats: http://www.halberstadt.de

HistoriaRedigera

Halberstadt blev omkring 820 biskopssäte, var 989 marknadsplats, och erhöll tidigt stadförförfattning. 1226 kom Halberstadt under biskopen av biskopsdömet med samma namn.[3]

Biskopssätets ursprungligen vidsträckta områden förminskades 968 till förmån för Magdeburg och Merseburg, samtidigt som ärkebiskopens världsliga makt ökade. Biskop Albrecht I (1304-1324) avrundade stiftets besittningar och Albrecht II (1324-58) gav stiftet den utformningen som den sedan kom att behålla. 1566 valde kapitlet i Halberstadt den 2-årige braunschweigske prinsen Heinrich Julius (död 1613) till biskop för att utplåna stiftets betydande skulder. Denne, från 1579 även världslig regent i Halberstadt och 1589 även hertig av Braunschweig avskaffade 1591 katolicismen. Han efterträddes av sina tre söner efter varandra: Heinrich Karl, Rudolf och Christian. Den siste biskopen var från 1627 habsburgaren Leopold Wilhelm. I westfaliska freden 1648 tilldömdes Halberstadt Brandenburgs kurfurstar. 1807 tillföll det Westfalen och 1814 åter Preussen.[4]

Kända personerRedigera

Halberstadts domkyrka 

ReferenserRedigera

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 1 mars 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, s. 314
  4. ^ Carlquist, Svensk uppslagsbok, band 12, s. 314-15

Externa länkarRedigera