Hakka
- För andra betydelser, se Hakka (olika betydelser).
Hakka (客家, pinyin: Kèjiā) är en folkgrupp inom majoritetsfolket han som ofta talar dialekten hakka och som är koncentrerad i sydöstra Kina. Frågan om hakka är en separat etnisk grupp är kontroversiell och de räknas traditionellt till den hankinesiska etniska gruppen.
Det gula området på kartan markerar hakka-folkets huvudsakliga utbredningsområde i provinserna Guangdong, Jiangxi och Fujian. |
Antal sammanlagt |
---|
80 miljoner (uppskattning) |
Språk |
Hakka och olika lokala språk |
Besläktade folkgrupper |
Anses som en undergrupp till hankineserna. |
Hakka betyder ordagrant "gästfolket" och härstammar från hankineser som började utvandra från norra Kina i samband med den politiska oron i övergången mellan Tangdynastin och Songdynastin under 900-talet. De första utvandrarna bosatte sig i underbefolkade områden på gränsen mellan dagens Jiangxi- och Fujian-provinser. Vid Songdynastins fall och mongolernas upprättande av Yuandynastin på 1200-talet fortsatte många hakka att utvandra till området kring Meixian i dagens Guandong-provins. I början på Qingdynastin bosatte sig hakka-migranter i obebodda delar av norra Guangdong. Ytterligare en våg av hakka-migration inträffade i samband med Taipingupproret (1850–1864), vilket leddes av hakka.
Trots att hakkafolket bott i södra Kina sedan generationer tillbaka har de behållit sin egen kultur och dialekt och betraktats som främlingar av de "ursprungliga" befolkningarna i södra Kina, ofta kallade punti (本地). Vid flera tillfällen har punti- och hakka-befolkningarna utkämpat hårda strider om land och lokala resurser. På grund av de yttre hoten har hakka ofta bott i befästa byar som fortfarande existerar i södra Kina, som t.ex. Fujian Tulou.
Hakka-folket har ett delvis annat familjesystem och andra ritualer än den övriga hankinesiska befolkningen. Månggifte har av hävd varit ovanligt och hakka-kvinnor praktiserade inte fotbindning i någon större utsträckning.
Idag bor de flesta hakka i sydöstra Kina och är särskilt koncentrerade i prefekturerna Meizhou, Heyuan, Shaoguan och Huizhou i Guangdong-provinsen, Ganzhou i Jiangxi-provinsen och Longyan och Sanming i Fujian-provinsen. Betydande hakka-befolkningar finns också i Hunan- och Sichuan-provinserna. Trots den stora geografiska spridningen är hakka-dialekten begriplig för talare från olika delar av landet.
Många viktiga politiker och revolutionärer har sitt ursprung i hakka-folket, såsom upprorsledaren Hong Xiuquan, politikerna Deng Xiaoping, Hu Yaobang, Lee Kwan-Yew och militären Zhu De.[1]
Källor
redigera- ^ Erbaugh (1992).
- Constable Nicole, red (1996) (på engelska). Guest people: Hakka identity in China and abroad. Studies on ethnic groups in China, 99-2199194-9. Seattle: University of Washington Press. Libris 4762595. ISBN 0-295-97469-9
- Erbaugh, Mary S. "The Secret History of the Hakkas: The Chinese Revolution as a Hakka Enterprise." The China Quarterly, no. 132 (1992): 937-68. Libris 8260963
- Leong, Sow-Theng; Wright Tim (1997) (på engelska). Migration and ethnicity in Chinese history: Hakkas, Pengmin, and their neighbors. Stanford, Calif.: Stanford University Press. Libris 5695098. ISBN 0-8047-2857-7