Elefanttunga (Haemanthus albiflos) är en art i skärmliljesläktet från Sydafrika. Arten odlas ibland som krukväxt.

Elefanttunga
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljAmaryllisväxter
Amaryllidaceae
TribusHaemantheae
SläkteSkärmliljesläktet
Haemanthus
ArtElefanttunga
H. albiflos
Vetenskapligt namn
§ Haemanthus albiflos
AuktorJacquin, 1797
Utbredning

Beskrivning redigera

Städsegrön. Lök till 8 cm i diameter, ibland tillplattad, lökfjäll jämnstora, tillplattade i toppen och blir gröna om det utsätts för ljus. Blad 2,4 eller 6, upprätta, båglika eller tryckta mot jorden, 9-40 x 2,5-11,5 cm, avlånga till elliptiska, kanthåriga, gröna till grågröna, ibland vitfläckliga. Blomstjälk 5-35 cm. Blommor 25-50, vita och sitter tätt i en flock. De stora högbladen är vita med gröna nerver. Frukterna är vita, orange eller röda.

Artepitetet albiflos (lat.) betyder vitblommig[1].

Odling redigera

Placeras ljust men med skydd för stark sol. Planteras i väldränerad jord i en relativt trång kruka. Vattnas regelbundet och skall helst torka ut mellan vattningarna, vintertid nästan helt torrt. Arten vissnar inte ner som en del andra arter, utan har blad hela året. Rumstemperatur, övervintras helst svalt 10-16°C. Svag gödning regelbundet under tillväxtsäsongen. Förökas genom delning. Ogillar omplanteringar.

Giftighet redigera

Hela växten hos elefanttunga är giftig, men särskilt löken[2].

Hybrider redigera

Haemanthus ×clarkei W. Watson, 1894 (H. albiflos × H. coccineus). Hybriden har upprepats vid flera tillfällen och kan förekomma i flera kloner som skiljer sig något åt från varandra.

Synonymer redigera

  • Haemanthus albiflos var. pubescens Baker, 1878
  • Haemanthus albomaculatus Baker, 1878
  • Hamanthus mackenii Baker, 1888
  • Haemanthus virescens Herbert, 1837
  • Haemanthus virescens var. albiflos (Jacquin) Herbert, 1837

Referenser redigera

  1. ^ Corneliuson, J. (2000) Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi: språkligt ursprung och kulturell bakgrund ISBN 91-46-17679-9
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 24
  • Philips, Roger & Rix, Martyn (1997) Conservatory and indoor plants vol. 2, Macmillan London ISBN 0-333-67738-2
  • Snijman, D. (1984) A revision of the genus Haemanthus L. Journal of South African Botany Suppl. vol. 12. National Botanical Institute, Cape Town.
  • Walters, S.M. (1986). The European Garden Flora, Vol. 1. Pteridophyta; Gymnospermae; Angiospermae — Alismataceae to Iridaceae. ISBN 0-521-24859-0

Externa länkar redigera