Haaken Gulleson, död efter 1520, var en svensk målare och verkstadsledare. Haaken Gulleson samverkade med flera idag till namnet okända skulptörer.

Bollnäsmadonnan i Bollnäs kyrka.

Haaken Gullesons signatur återfinns på sex skulpturer i södra Norrland. Han bodde i byn Fläcka i Enångers socken. Haaken Gulleson har länge i litteraturen ansetts vara skulptör, men den senaste forskningen har sett honom som verkstadsledare och målare. I Haaken Gullesons verkstad utvecklades en speciell stil som blandade äldre, romanska stildrag med den samtida gotiken. Resultatet blev skulpturer av hög kvalitet.

Den mest kända skulpturen av Haaken Gullesons verkstad är Anna själv tredje i Enångers gamla kyrka, signerad och daterad 1520. Andra kända skulpturer är en liten madonnabild i Bollnäs kyrka, en signerad madonnabild i Forsa kyrka och altarskåp i Njutångers kyrka, Bjuråkers kyrka och på Hälsinglands museum.

Den tidigare i särklass mest uppmärksammade skulpturen, den större Bollnäsmadonnan, har på senare tid av forskningen avskrivits från Haaken Gullesons verksförteckning, vad gäller skulpturen, dock anses att skulpturen är målad av Haaken Gullesons verkstad.[1]

Från Haaken Gullesons verkstad finns avknoppade verkstäder (tidigare förtecknade som "skolarbeten") som bör ha etablerat sig längre norrut. Kyrklig skulptur av hela denna krets kring Haaken Gulleson finns i Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Dalarna och Norge.

Platsen där han bodde och verkade finns ännu kvar i Fläcka by och är utmärkt med ett kors, likaså finns även hans son Olof Haakonson gård och släkt kvar fast den har nu namnet Borin.

ReferenserRedigera

  1. ^ Karlsson, Lennart (2005). Kretsen kring Haaken Gulleson. Stockholm: Carlsson i samarbete med Hälsinglands museum. sid. 44 och 52. Libris länk. ISBN 91-7203-719-9 

Vidare läsningRedigera

  • Karlsson, Lennart; Svanberg, Jan (2001). Haaken Gulleson - och norrländsk egenart. Hudiksvall: Hälsinglands museum. Libris länk. ISBN 91-85886-29-7