Sovereign of the Seas (sv. Havens härskare) var en galeon i den engelska Kungliga flottan. Skeppet var sin tids största, tyngst beväpnade och rikast utsmyckade örlogsfartyg. I synnerhet den kraftiga förgyllningen på galjonen och akterspegeln ådrog sig uppmärksamhet, och gav henne öknamnet "den gyllene djävulen".[4] Sovereign of the Seas byggdes på örlogsvarvet i Woolwich under ledning av skeppsbyggmästare Peter Pett, och sjösattes den 13 oktober 1637. Skeppet förde en bestyckning av sammanlagt 102 bronskanoner av olika storlekar, varav huvuddelen stod uppställda på två batteridäck.[1]

Sovereign of the Seas
Sovereign of the Seas i gropig sjö med flera segel satta. Samtida kolorerat kopparstick av John Payne. National Maritime Musuem.
Sovereign of the Seas i gropig sjö med flera segel satta. Samtida kolorerat kopparstick av John Payne. National Maritime Musuem.
Allmänt
Andra namnSovereign (1651–1685)
Royal Sovereign (1685–1697)
Typklass/KonstruktionGaleon
Historik
ByggnadsvarvWoolwich örlogsvarv
Sjösatt13 oktober 1637
ÖdeBränd 27 januari 1696
Tekniska data
Längd i kvl39 meter[1]
Djupgående5,89 meter[2]
Deplacement2 700 ton[3]
Bestyckning102 kanoner (1637):
20 x 42-pundiga kanoner
8 x 32-pundiga halvkartoger
30 x 18-pundiga slangor
44 x 9-pundiga halvslangor
90 kanoner (1642)
100 kanoner (1660)

När den engelska monarkin avskaffades efter engelska inbördeskrigets slut 1651, döptes skeppet om till Sovereign (sv. härskare). Med detta namn deltog hon med framgång i samtliga av de tre krig som England utkämpade mot Nederländerna 1652–1674. År 1685 ändrades skeppets namn igen, denna gång till Royal Sovereign (sv. Kunglig härskare). Under sin långa karriär kom fartyget att byggas om flera gånger, och gjordes gradvis större. Samtidigt skar man av stabilitetsskäl ned stora delar av överbyggnaden och avlägsnade flera av skulpturerna.[4][5] På 1690-talet var Royal Sovereign i mycket dåligt skick, och togs in till örlogshamnen i Chatam för reparationer. Den 27 januari 1696 drabbades skeppet av en eldsvåda och brann ned till vattenlinjen.[4][5][6]

Sovereign of the Seas akterspegel. Observera den kraftiga förgyllningen. Utsnitt ur en målning av okänd konstnär.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Lavery 2003, s. 158.
  2. ^ Lavery 2003, s. 158.
  3. ^ Glete 1995, s. 12.
  4. ^ [a b c] Landström 1969, s. 134–135.
  5. ^ [a b] Soop 2007, s. 72–77.
  6. ^ Lavery 2003, s. 163.

Tryckta källor redigera

  • Glete, Jan. ”Hur stor var Vasa: Något om stora örlogsskepp under 1600-talets första hälft”. Forum Navale (Sjöhistoriska Samfundet) (51). 
  • Landström, Björn (1969). Seglande skepp: Från papyrusbåtar till fullriggare i ord och bilder. Stockholm: Bokförlaget Forum 
  • Lavery, Brian (2003) (på engelska). The Ship of the Line – Volume 1: The development of the battlefleet 1650–1850. Conway Maritime Press. ISBN 0-85177-252-8 
  • Soop, Hans (2007). Flytande palats : Utsmyckning av äldre svenska örlogsfartyg. Stockholm: Bokförlaget Signum & Bokförlaget Atlantis. ISBN 978-91-87896-83-5 

Vidare läsning redigera

  • Mckay, John (2020) (på engelska). Sovereign of the Seas 1637: A Reconstruction of the Most Powerful Warship of its Day. Barnsley: Seaforth Publishing. ISBN 978-1-52676-629-8 

Se även redigera