Härmask
En härmask, luskung, daggorm eller ett ormdrag uppstår när larver av sorgmyggor (i Europa särskilt Sciara militaris[1][2]) sluter sig samman i långa tåg och vandrar tillsammans. Den är ca 2–4 cm bred och 0,5–3 m lång.[3] Namnet härmask kommer av ordet här i betydelsen "en mängd soldater". Härmasken ansågs förebåda otur och kommande krig.[4] Den ansågs även mycket farlig att vidröra.[5]
Beteckningen "armyworm", det vill säga "härmask", används utanför Europa för arter av fjärilslarver tillhörande släktena Spodoptera och Mythimna.[6] Bland fjärilslarver som "vandrar i trupp" märks också processionsspinnare, vilka även förekommer i Europa.
Referenser redigera
- Ormdrag i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 20 (1914), spalt 920-921.
- Sven Lampa, 1907, Om härmasken i Svensk entomolgisk tidskrift, volym 27-28, sid 223-232.
- ^ M Sutou, T Kato & M Ito, 2011, Recent discoveries of armyworms in Japan and their species identification using DNA barcoding i Molecular Ecology Resources 11:6, sid. 992-1001.
- ^ Svampmyggor i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 27 (1918), spalt 822.
- ^ Härmask i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 mars 2012.
- ^ Och enligt SAOB är "anledningen till namnet [...] den att uppträdandet av 'daggormen' förr ansågs båda krig (o. missväxt)". Se härmask i SAOB.
- ^ "Daggormen (en sammangyttring af små larfver, på tyska Heerwurm) är ytterst farlig att vidröra, och vore ej myrorna till, så skulle daggormen rent förgifta jorden." Ur Eva Wigström, 1898, Djurlifvet i folkets tro och sägner i Svenska Fornminnesföreningens tidskrift, 10:2, sid 178.
- ^ Armyworm på UF/IFAS University of Florida.