Öppna huvudmenyn

Linköpings universitet

svenskt statligt universitet som grundades 1975
(Omdirigerad från Hälsouniversitet i Linköping)

Linköpings universitet (LiU) är ett svenskt statligt universitet grundat 1975. Universitetet har fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet), Tekniska fakulteten (Tekniska högskolan vid Linköpings universitet) samt Utbildningsvetenskap. År 1997 grundades ett campus i Norrköping. Med ungefär 32 000 studenter och 4 000 anställda (2018) är LiU ett av Sveriges större universitet.[2]

Linköpings universitet
Flaggor på Linköpings universitet
Engelska: Linköping University
Grundat1969/1975
ÄgandeformStatligt
RektorProf. Helen Dannetun[1]
Lärarkår1 510 årsarbetskrafter (2018)[2]
Admin. personal1 378 årsarbetskrafter (2018)[2]
Studerande32 000 (17 907 HST) (2018)[2]
Doktorander1 200 (589 årsarbetskrafter) (2018)[2]
SäteLinköping, Sverige
MedlemskapEuropean Consortium of Innovative Universities, EUA
Webbplatswww.liu.se

HistoriaRedigera

Linköpings universitet hade sin upptakt i och med att Linköping och Norrköping i början av 1960-talet bildade en gemensam högskolekommitté för att få en högskola till Östergötland, eftersom man delade intresse att få högre utbildning förlagda till sina städer. Man kom slutligen överens om att förorda att ett östgötskt universitet skulle ha huvudsäte i Linköping med delar av universitetet förlagda till Norrköping.[3]

År 1963 fattade riksdagen beslut om en teknisk magisterutbildning i Linköping och 1965 fattades beslut att förlägga fler tekniska och medicinska utbildningar till Linköping. Ytterligare ett riksdagsbeslut 1965 var att Stockholms universitet skulle starta en Linköpingsfilial med utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Den påbörjade sin verksamhet 1967 och blev grunden till en filosofisk fakultet. Efter ytterligare två år, 1969, etablerades en högskoleenhet med tekniska och medicinska enheter. 1970 slogs allt samman till Linköpings högskola med teknisk, medicinsk och filosofisk fakultet.

Fem år senare, 28 maj 1975, invigdes Linköpings universitet och tekniska högskola som därmed blev Sveriges sjätte universitet. Med högskolereformen 1977 inordnades lärarhögskolan och slöjdseminariet i Linköping samt förskoleseminariet i Norrköping i universitetet. 1986 grundades Hälsouniversitetet, numera Medicinska fakulteten. 1994 klargjorde regeringen att den ville bygga ut högskoleverksamheten vid orter med små och medelstora högskolor och till följd av dessa satsningar invigdes 1997 universitetets campus i Norrköping. År 2000 införlivades Carl Malmstensskolan (numera Malmstens Linköpings universitet) i universitetet.[4]

Forskning och utbildningRedigera

Forskning och utbildning bedrivs inom teknik och naturvetenskap, medicin och vård, utbildningsvetenskap, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap samt inom breda problemområden, så kallade teman[5]. Universitetets satsning på tvärvetenskap har präglat såväl forskning som utbildning.

I regeringens satsning på strategiska forskningsområden får Linköpings universitet anslag inom fem utpekade områden: IT och mobil kommunikation, materialvetenskap, säkerhet och krisberedskap, e-vetenskap och transportforskning[6]. Inom teknik och naturvetenskap finns starka forskningsmiljöer i materialvetenskap, reglerteknik, autonomi och beslutsstöd, organisk bioelektronik och funktionell genetik . Inom det samhällsvetenskapliga området finns starka forskningsmiljöer i internationell migration, rörlighet i arbetslivet, tvärvetenskaplig forskning i kognitiv hörselvetenskap, kunskapsintegration och innovation i internationellt konkurrerande företag samt genusvetenskap. Ett av Vetenskapsrådets tre Centers of Excellence i genusforskning finns vid Linköpings universitet[7].

Linköpings universitet hör till de svenska universitet som har flest professionsutbildningar, till exempel till läkare, lärare, civilingenjör och civilekonom. Problembaserat lärande som pedagogisk metod har införts i bland annat läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar[5]. Läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem tilldelades 2007 Högskoleverkets utmärkelse framstående utbildningsmiljö[8]. Civilingenjörsutbildningarna i datateknik och industriell ekonomi är exempel på utbildningar som präglats av universitetets satsning på tvärvetenskap och fått efterföljare på andra lärosäten.

OrganisationRedigera

Linköpings universitet bedriver utbildning och forskning vid 14 storinstitutioner som samlar närliggande ämnen och teman. Institutionerna tillhör inte någon enskild fakultet utan kan bedriva forskning och utbildning på uppdrag av flera fakulteter.

Fyra fakulteter ansvarar för utbildning och forskning inom respektive vetenskapsområde. De leds av dekanus och en fakultetsnämnd.

Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Den består av rektor, åtta ledamöter som företräder allmänna intressen och utses av regeringen, tre företrädare för verksamheten, fyra för studenterna och tre för de anställda.

Universitetets verksamhet leds av rektor, som utses av regeringen med en mandatperiod på sex år. I universitetsledningen ingår förutom rektor även prorektor, vicerektor och universitetsdirektör.[9]

InstitutionerRedigera

  • Beteendevetenskap och lärande (IBL)
  • Datavetenskap (IDA)
  • Ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
  • Fysik, kemi och biologi (IFM)
  • Klinisk och experimentell medicin (IKE)
  • Kultur och kommunikation (IKK)
  • Matematiska institutionen (MAI)
  • Medicin och hälsa (IMH)
  • Medicinsk teknik (IMT)
  • Samhälls- och välfärdsstudier (ISV)
  • Studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK)
  • Institutionen för systemteknik (ISY)
  • Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)
  • Tema

Institutioner vid Linköpings universitet.[10]

UniversitetsbiblioteketRedigera

Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), vars främsta syfte är att fungera som informationsresurs för universitetets studenter och anställda, består av sex avdelningar och fyra fysiska bibliotek.

Tillsynsmyndighetens utvärderingRedigera

Universitet har fått kritik för bristande rättssäkerhet vid handläggningen av studentärenden rörande anstånd och studieuppehåll. Anmärkningsvärt ansågs det vara att beslut om studieuppehåll enligt universitetet inte är möjliga att överklaga. Enligt högskoleförordningen har dock rätten att överklaga ett sådant beslut funnits sedan år 2005. Universitetet fråntar därmed i vissa fall studenter deras lagstadgade rättigheter.[11]

PersonerRedigera

RektorerRedigera

Hedersdoktorer i urvalRedigera

Komplett lista finns på Linköpings universitets webbplats.[12]

Kända alumnerRedigera

Sedan 2011 utnämns två "Årets alumner" varje år vid Linköpings universitet.[13] Deras namn hamnar på minnesplaketter längs ett gångstråk på Campus Valla och de hyllas vid en ceremoni under hösten.

  • 2011 - Jeanette Mikkelsen, Erik Thorstensson
  • 2012 - Melker Becker, Carina Brage
  • 2013 - Maha Bouzeid, Jonas Ludvigsson
  • 2014 - Peter Agnefjäll, Elnaz Baghlanian
  • 2015 - Mihai Aldén, Kajsa Andersson
  • 2016 - Suad Ali, Thomas Lunner
  • 2017 - Oskar Henrikson, Sofie Lindblom
  • 2018 - Rebecka Le Moine, Eva Uustal

CampusområdenRedigera

 
Carl Malmsten-skolan, tillhörande Linköpings universitet. Belägen intill Bodals gård på Lidingö, Stockholms län.

Verksamheten vid LiU är till största delen förlagd till tre platser: Campus Valla (västra Linköping), Campus US (centrala Linköping) samt Campus Norrköping (centrala Norrköping). Sedan år 2000 finns också studenter i LidingöCarl Malmstensskolan, Malmstens Linköpings universitet, som sedan dess tillhör Linköpings universitet.

Viss utbildning har förlagts även till andra orter i södra Sverige, som Vadstena, Nacka och Uddevalla. Det gäller framförallt fristående kurser.

Universitetets campus i Linköping och Norrköping binds samman av Campusbussen, en särskild busslinje för studenter och anställda.

Campus VallaRedigera

Vid starten bedrevs verksamheten i olika lokaler i centrala Linköping. Så småningom samlades dock större delen av utbildningarna till Campus Valla ett stycke utanför centrum. Området har sedermera växt till knappt tjugotalet byggnader, de flesta i rött tegel. De två ursprungliga byggnaderna har uppnått någon form av kulturminnesstatus varför deras fasader måste lämnas orörda.

 
Studenthuset på Campus Valla öppnade i början av hösten 2019. Här ryms bibliotek, olika servicefunktioner för studenterna och en mängd studieplatser.

Lärarhögskolan på Östgötagatan är numera helt utrymd och verksamheten omorganiserad och flyttad till Campus Valla. Det gäller även gamla "Slöjdis" samt Slöjdlärarutbildningens lokaler i Mjärdevi.

 
Vy över Blå havet på Campus Valla, Linköpings universitet.

Campus USRedigera

Medicinska fakultetens utbildningar har samlats på Campus US där en ny portalbyggnad invigdes 2004. Det nya huset ersätter i viss mån de tidigare utspridda lokalerna för bibliotek, några större föreläsningssalar, studentcafé och viss administration. På Campus US finns även kårhuset Örat.

Universitetssjukhuset i Linköping byggs om fram till 2018, vilket påverkar även universitetets lokaler på sjukhusområdet[14].

Campus NorrköpingRedigera

Sedan mitten av 1990-talet finns också Campus Norrköping, som har cirka 5 500 studenter (2018). Höstterminen 2006 invigdes det nya kårhuset Trappan i Norrköping som är gemensamt för de tre kårerna. I Kopparhammaren ligger avdelningen för studier av kultur och samhälle Tema Q.

 
Vy över Kåkenhus, Campus Norrköping, Linköpings universitet.

StudentlivRedigera

 
Kårhuset "Kårallen" på Campus Valla.

Studenterna vid Linköpings universitet tillhör Consensus, LinTek eller StuFF. De tre kårerna äger gemensamt Kårservice, som förvaltar kårhusen Kårallen (Campus Valla), Örat[15] (Campus US), Ryds herrgård (Ryd), Kollektivet (centrala Linköping) och kårhuset Trappan (Campus Norrköping).

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Nya rektorer vid Linköpings universitet och Högskolan Väst”. Utbildningsdepartementet. 22 juni 2011. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141026064244/http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/171411. Läst 23 juni 2011. 
  2. ^ [a b c d e] ”LiU i siffror”. https://liu.se/artikel/liu-i-siffror. Läst 22 februari 2019. 
  3. ^ Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar, N:o 128, 1965
  4. ^ ”Linköpings universitets historia”. Linköpings universitet. https://liu.se/artikel/linkopings-universitets-historia. Läst 16 februari 2017. 
  5. ^ [a b] ”Forskning”. Linköpings universitet. https://liu.se/forskning. Läst 16 februari 2017. 
  6. ^ ”Strategiska forskningsområden”. Linköpings universitet. https://liu.se/artikel/strategiska-forskningsomraden. Läst 16 februari 2017. 
  7. ^ ”Centers of Gender Excellence”. Vetenskapsrådet. Arkiverad från originalet den 22 september 2010. https://web.archive.org/web/20100922173637/http://www.vr.se/forskningvistodjer/forskningsmiljoer/centersofgenderexcellence.4.5d7d40fd1154283906d80005451.html. Läst 13 september 2010. 
  8. ^ ”Beslut om Utmärkelsen framstående utbildningsmiljö 2007.”. Högskoleverket. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524184244/http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2007/grattiskthlinkopingmalmoochumea.5.6e4bc4761168c296e0580001478.html. Läst 13 september 2010. 
  9. ^ ”Organisation”. https://liu.se/om-liu/organisation. Läst 16 februari 2017. 
  10. ^ ”Organisation”. https://liu.se/om-liu/organisation. Läst 16 februari 2017. 
  11. ^ ”Tillsynsbesöket vid Linköpings universitet 2012”. Universitetskanslersämbetet. http://www.uk-ambetet.se/download/18.575a959a141925e81d1364/2013-5_tillsynsbesok_LiU.pdf. Läst 4 september 2014. 
  12. ^ ”Hedersdoktorer”. https://liu.se/artikel/hedersdoktorer. Läst 16 februari 2017. 
  13. ^ Årets alumn, LiU:s webbplats.
  14. ^ ”Framtidens universitetssjukhus”. Landstinget i Östergötland. http://www.lio.se/framtidensus. Läst 4 september 2014. 
  15. ^ ”Örat”. http://www.consensus.liu.se/index.php?page_id=2. 

Tryckta källorRedigera

  • Cederborg, Ann-Christin; Linnér Björn-Ola, Qvarsell Roger (2005). Campus Norrköping: en studie i universitetspolitik. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Libris 9899695. ISBN 91-85295-79-5 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera