Kubakondor[1] (Gymnogyps varonai) är en utdöd fågel i familjen kondorer inom ordningen hökfåglar.[2] Fågeln är enbart känd från subfossila lämningar funna på Kuba och tros ha dött ut under sen pleistocen eller tidig holocen.

Kubakondor
Förhistorisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljKondorer
Cathartidae
SläkteGymnogyps
ArtKubakondor
G. varonai
Vetenskapligt namn
§ † Gymnogyps varonai
Auktor(Arredondo, 1971)
Synonymer
  • Antillovultur varonai Arredondo, 1971

Historik och systematik redigera

Arten är känd från minst sex fragmentariska fossil funna under utgrävningar i Las Breas de San Felipe, strax väster om staden Martí på Kuba. Platsens asfaltspölar fungerade som en naturlig fälla där växtätare fastnat i jakten på mat och vatten. Rovdjur och asätare drogs sedan till de döende djuren i sin jakt på mat, men fastnade själva. Grundat på platsens geologi tros kubakondorens lämningar vara från sen pleistocen och tidig holocen.[3]

Benen undersöktes först av den kubanska paleontologen Oscar Arredondo, som beskrev arten och placerade den i det egna släktet Antillovultur. Senare studier har dock visat att arten står nära släktet Gymnogyps och bör därför inkluderas i det.[4][2] De fossila lämningarna förvaras nu på Museo Nacional de Historia Natural i Havanna.

Utseende och levnadssätt redigera

Kubakondorens fossila ben är kraftigare och större än motsvarande hos kalifornienkondor och Gymnogyps kofordi. Även näbben är kraftigare. Detta tolkas som ett resultat av kubakondorens föda, som tros ha omfattat as av stora däggdjur som jättesengångare samt stora sköldpaddor och gnagare.[2]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar kubanske paleontologen, geologen och zoologen Luis Sánchez Varona y Calvo (1923-1989).[5]

Noter redigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Suárez, W.; Emslie, S.D. (2003). ”New fossil material with a redescription of the extinct condor Gymnogyps varonai (Arredondo, 1971) from the Quaternary of Cuba (Aves: Vulturidae)”. Proceedings of the Biological Society of Washington 116 (1): sid. 29–37. http://people.uncw.edu/emslies/documents/SuarezandEmslie2003.pdf. 
  3. ^ Iturralde Vinent, M.A.; MacPhee, R.D.E.; Díaz Franco, S.; Rojas Consuegra, R.; Suárez, W.; Lomba, A. (2000). ”Las Breas de San Felipe, a quaternary fossiliferous asphalt seep near Martí (Matanzas Province, Cuba)”. Caribbean journal of science 36 (3-4): sid. 300–313. https://www.researchgate.net/publication/266617352_Las_Breas_de_San_Felipe_a_quaternary_fossiliferous_asphalt_seep_marti_Matanzas_Province_Cuba. Läst 19 oktober 2016. 
  4. ^ Olson, S.L. (1978). Gill, F. B.. red. A Paleontological Perspective of West Indian Birds and Mammals. "Zoogeography in the Caribbean. The 1975 Leidy Medal Symposium". sid. 99–117. https://repository.si.edu/bitstream/handle/10088/8455/VZ_85_Paleo_West_Indies.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 26 februari 2022 
  5. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera