Gustaf Svanberg (jurist)
Per Fredrik Gustaf Cornelius Svanberg, född 31 januari 1839 i Uppsala, död 28 oktober 1909 i Göteborg, var en svensk jurist och riksdagsman. Han var son till Gustaf Svanberg och dotterson till Nils Fredrik Biberg.
| Gustaf Svanberg | |
 | |
| Född | 31 januari 1839[1][2][3] Uppsala församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 oktober 1909[3] (70 år) Gustavi församling[3], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[4][5] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3]  |
| Sysselsättning | Politiker[6][3] |
| Befattning | |
| Borgmästare (1885–1904)[6][3] Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1887–1887)[6][3] Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1891–1899)[6][3] | |
| Politiskt parti | |
| Andra kammarens center (–)[3] borgmästarepartiet (–)[3] nya centern (partigrupp 1895-1896) (–)[3] politisk vilde (–)[3] | |
| Maka | Marie Louise Svanberg[3] |
| Föräldrar | Gustaf Svanberg[1][3] |
| Redigera Wikidata | |
Svanberg blev student vid Uppsala universitet 1856, filosofie kandidat och filosofie magister där 1860 samt avlade hovrättsexamen 1863. Han blev vice häradshövding 1867 och justitierådman i Göteborg 1883 samt var handels- och politiborgmästare där 1885–1904. Svanberg intog en framskjuten plats i Göteborgs kommunala liv, bland annat som drätselkammarledamot, ledamot av styrelserna för Göteborgs högskola, vid vars organisation han medverkade, för Göteborgs museum och av hamnstyrelsen; därjämte deltog han som ordförande och ledamot i flera kommittéer rörande havsfisket under 1890-talet. Som rikspolitiker var han ledamot av riksdagens andra kammare 1887 (majriksdagen) samt 1891-99, invald i Göteborgs stads valkrets. Han var en av bildarna av Borgmästarepartiet, som kom till efter en schism med Adolf Hedin om andrakammarcenterns hållning i frågan om lösdrivarlagen. År 1881 invaldes Svanberg i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.
Han gifte sig 6 december 1870 med Marie Louise Hasselgren (1842–1926), som var dotter till godsägaren Nils Johan Hasselgren och Charlotta, född Chöler.
Källor
redigera- Svanberg, Per Fredrik Gustaf Cornelius i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Svanberg, 2. Per Fredrik Gustaf Cornelius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 : II : Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Göteborg 1963 s. 510f
Noter
redigera- ^ [a b c] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/6 (1813-1854), bildid: C0004340_00230, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”9,Pehr Fredrik Gustaf Cornelius”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 7 juli 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 156, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfkkA, läst: 5 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Svanberg d.y.1839-1909, Svenska kyrkan, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 219, läs onlineläs online, läst: 2 mars 2022.[källa från Wikidata]