Gustaf Jacob Horn af Rantzien

svensk hovman

Gustaf Jakob Horn af Rantzien, född 5 maj 1706 i Stade[2], död (genom avrättning) den 23 juli 1756Riddarholmen i Stockholm, var en svensk hovman, brorson till Henning Rudolf Horn af Rantzien.

Gustaf Jakob Horn af Rantzien
Gustaf Jakob Horn af Rantzien (Olof Arenius)
Född5 maj 1706[1]
Stade, Tyskland
Död23 juli 1756[1] (50 år)
Riddarholmen, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Hovmarskalk
Kammarherre
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
MakaEva Margareta Gyllenstierna
BarnLovisa Ulrika Mörner (f. 1751)
FöräldrarCarl Gustaf Horn
SläktingarBengt Horn af Rantzien (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Horn af Rantzien upphöjdes jämte sina syskon 1719 i friherrligt stånd, utnämndes 1731 till kammarherre och 1744 till hovmarskalk hos dåvarande kronprinsessan (sedermera drottning) Lovisa Ulrika.

I hennes planer på konungamaktens utvidgande blev Horn af Rantzien tidigt invigd. Han ägde kännedom om den av Johan Ludvig Hård utarbetade revolutionsplanen 1756 och sökte att genom penningutdelningar och på annat sätt underlätta genomförandet.

Troligt är dock, att han ingick i dessa stämplingar endast av eftergift för drottningen och under förhoppning att "dessa idéer skulle förgå såsom flera andra". Planen upptäcktes emellertid, och Horn af Rantzien dömdes den 16 juli 1756 till döden.

Horn af Rantzien gifte sig 28 juni 1750 i Stockholm med grevinnan Eva Margareta Gyllenstierna af Björksund och Helgo (1730–1753), dotter till riksrådet och generallöjtnanten greve Nils Gyllenstierna af Björksund och Helgö och grevinnan Ulrika Juliana Brahe. De fick tillsammans barnen Lovisa Ulrika Horn (1751–1823) som var gift med hovmarskalken greve Carl Gabriel Mörner af Morlanda och stabslöjtnanten Carl Gustaf Horn (1753–1775) vid Bohusläns dragonregemente.[3]

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera