Gustaf Jacob Horn af Rantzien
Gustaf Jakob Horn af Rantzien, född 5 maj 1706 i Stade[2], död (genom avrättning) den 23 juli 1756 på Riddarholmen i Stockholm, var en svensk hovman, brorson till Henning Rudolf Horn af Rantzien.
| Gustaf Jakob Horn af Rantzien | |
 Gustaf Jakob Horn af Rantzien (Olof Arenius) | |
| Född | 1706[1] Stade, Tyskland |
|---|---|
| Död | 23 juli 1756[1] (50 år) Riddarholmen, Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | Ledamot av Sveriges riksdag Hovmarskalk Kammarherre |
| Redigera Wikidata | |
Horn af Rantzien upphöjdes jämte sina syskon 1719 i friherrligt stånd, utnämndes 1731 till kammarherre och 1744 till hovmarskalk hos dåvarande kronprinsessan (sedermera drottning) Lovisa Ulrika.
I hennes planer på konungamaktens utvidgande blev Horn af Rantzien tidigt invigd. Han ägde kännedom om den av Johan Ludvig Hård utarbetade revolutionsplanen 1756 och sökte att genom penningutdelningar och på annat sätt underlätta genomförandet.
Troligt är dock, att han ingick i dessa stämplingar endast av eftergift för drottningen och under förhoppning att "dessa idéer skulle förgå såsom flera andra". Planen upptäcktes emellertid, och Horn af Rantzien dömdes den 16 juli 1756 till döden.
KällorRedigera
- Horn (af Rantzien) 2. Gustaf Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Vidare läsningRedigera
- Olof Jägerskiöld: Gustaf Jacob Horn i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)