Öppna huvudmenyn
För centerpartisten, se Gunnar Björk

Carl Gunnar Wilhelm Biörck, född 4 april 1916 i Göteborg, död 28 oktober 1996, var en svensk professor i medicin, livmedikus, riksdagsman (moderaterna) och överläkare vid Serafimerlasarettet.

Gunnar Biörck
Biörck och Unger (cropped).jpg
Gunnar Biörck, 1938.
Född4 april 1916[1]
Annedals församling[1]Sverige
Död28 oktober 1996 (80 år)
BegravdDjursholms begravningsplats[2]
NationalitetSvensk
SysselsättningPolitiker, läkare
BefattningLedamot av Sveriges riksdag
Politiskt partiModeraterna
FöräldrarWilhelm Björck[1]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Gunnar Biörck var son till generaldirektör Wilhelm Björck och hans hustru, filosofie licentiat Lizzie Petterson. Biörck var under studieåren redaktör vid Medicinska föreningens tidskrift. Som verksam läkare var han 1938–1939 ordförande för Medicinska föreningen där han i likhet med många andra aktivt arbetade för att den svenska läkarkåren skulle motsätta sig invandring av judiska läkare från Nazityskland till Sverige.

År 1949 disputerade han vid Karolinska institutet i kardiologi på sin avhandling On Myoglobin and Its Occurrence in Man; samma år utsågs han till docent där och till marinläkare av 1:a gradens reserv. Åren 1950–1958 var han verksam med praktisk medicin i Lund, där han undervisade vid universitetet i socialmedicin. Han utnämndes därefter till professor i medicin vid Karolinska institutet, och var från 1958 överläkare vid Serafimerlasarettet. År 1981 gick Biörck i pension. Året innan hade Serafimerlasarettet lagts ner, vilket han engagerat sig mycket i för att motverka.

Biörck anses som en av sin tids främsta hjärtspecialister. För sina kunskaper blev han ledamot av läkarprognosutredningen 1959. År 1965 utsågs Biörck till livmedikus och 1968 till förste livmedikus vid Kungliga hovstaterna. År 1976 valdes han in i Sveriges riksdag för moderaterna och förblev riksdagsman fram till 1987 då han avgick vid 71 års ålder. Sina anföranden i riksdagen gav han ut 1986.

I januari 1966 blev en intervju med Biörck i Svenska Dagbladet startskottet på den så kallade trolöshetsdebatten, där Biörck representerade värdekonservativa ideal emot den kulturradikalism som vunnit terräng. Detta var även temat i en radiointervju han gav 1961, "Vårt behov av hyfs", som utgivits i tryckt form. Han myntade även ordet politikerförakt, i en debatt han startade i Svenska Dagbladet den 23 augusti 1981.[3]

År 1965 invaldes Biörck i Royal College of Physicians, 1983 blev han Knight Commander av Royal Victorian Order. Han var hedersledamot av American College of Physicians och hedersdoktor i medicin vid Helsingfors universitet. Biörck gifte sig 1944 med Margareta Lundberg (1918–2014). De är begravda på Djursholms begravningsplats.

UtmärkelserRedigera

Bibliografi i urvalRedigera

  • Vårt folk och vår framtid, 1940
  • On Myoglobin and Its Occurrence in Man. 1949
  • Om hjärtat krånglar, 1953
  • Medicin för politiker, 1953
  • Sjukvårdens framtidsproblem, 1955
  • Människans möjligheter, 1956
  • Trends in Swedish health and welfare policy : "socialized" medicine in Sweden, 1961
  • Själ och hjärta : om hälsa och sjukdom, om hjärtsjukdomar, om gränsen mellan liv och död, 1967
  • På andra sidan korridoren, 1970
  • Med stetoskop och värja, 1974
  • Enhet och mångfald, 1974
  • Contrasting concepts of ischaemic heart disease (1974 Lilly lectures, Oxford), 1975
  • Några levnadsregler för klinikens läkare, 1975
  • Två anföranden vid Serafimerlasarettets nedläggning, 1980
  • Den medicinska beslutsprocessen (rapport), 1994

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Annedals kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/15359/C/2 (1913-08-1920-03-23), bildid: 00067217_00155, sida 151, Födelse- och dopbok, läst: 21 maj 2019
  2. ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Carl Gunnar Wilhelm Biörck, läs online, läst: 21 maj 2019
  3. ^ Anno 81, Stockholm 1982, s. 60 f
  4. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 176, digital avbildning.

KällorRedigera