Grön tillväxt

begrepp inom ekonomisk teori

Grön tillväxt är ett begrepp inom ekonomisk teori, som används för att beskriva typer av ekonomisk tillväxt som är miljömässigt hållbara.[1]

Arbetare vid vindkraftverk - Boryspil, Ukraina

Terminologi

redigera

Grön tillväxt och relaterade koncept härrör från observationen att ekonomisk tillväxt under de senaste 250 åren till stor del har kommit på bekostnad av den miljö som ekonomisk verksamhet är beroende av. Begreppet grön tillväxt förutsätter att ekonomisk tillväxt och utveckling kan fortsätta samtidigt som tillhörande negativa effekter på miljön, inklusive klimatförändringar, minskar – eller medan den naturliga miljön fortsätter att tillhandahålla ekosystemtjänster.[2]

Historik

redigera

Medan de relaterade begreppen grön tillväxt, cirkulär ekonomi och utveckling med låga koldioxidutsläpp har fått ökande internationell uppmärksamhet de senaste åren, går debatten om växande miljöförstöring inför ekonomisk tillväxt flera decennier tillbaka i tiden. Det diskuterades till exempel i 1972 års rapport Tillväxtens gränser framtagen av Romklubben. Den därav följande förståelsen av behovet av en hållbar utveckling stod i fokus för 1987 års rapport Vår gemensamma framtid och Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling 1992 i Rio de Janeiro.[3]

Nationella planer för grön tillväxt

redigera
  • EU – 2019 lanserades European Green Deal som "Europas nya tillväxtstrategi" med syftet att göra kontinentens ekonomi hållbar.[4]
  • Storbritannien Grön tillväxt rekommenderades år 2020[4]
  • Sverige – Grön tillväxt är nyckeln till att rädda klimatet.[5]

Kritiker av grön tillväxt framhåller att gröna strategier inte tar hänsyn till de systemförändringar, som behövs för att hantera klimatkrisen, biologisk mångfaldskris och annan miljöförstöring.[6] Grön tillväxt bygger på antagandet att man kan frikoppla den globala tillväxten (BNP) från nyttjandet av världens naturresurser och på så sätt möjliggöra fortsatt ekonomisk tillväxt. Forskare har nu undersökt om det finns en vetenskaplig grund för denna “frikopplingshypotes”. Det finns ingen möjlighet frikoppling i den skala som behövs för att förhindra ekologisk kollaps.[7]

Grön tillväxt kräver mycket el till rimlig kostnad. Men kärnkraft är en villfarelse, anser ekonomijournalisten Ulrike Hermann i boken Kapitalismens slut. När Sverige hade 12 kärnkraftverk i drift täcktes mindre än hälften av Sveriges elförsörjning av kärnkraft. För att täcka dagens behov skulle vi behöva bygga minst 12 nya kärnkartverk till en kostnad av mer än 500 mdr SEK. Till detta kommer nedmontering av befintliga kärnkraftverk inom 20 år, sannolikt med lika stort belopp. Dessa kostnader måste subventioneras av staten och kommer orsaka ett mycket högt elpris/kWh. Detta kommer hämma grön tillväxt, anser Herrmann.[8]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 april 2024.

Allmänna källor

redigera
  • Falkner Robert, red (2016[2013]) (på engelska). The handbook of global climate and environment policy. Handbooks of global policy series (Paperback edition.). Chichester: Wiley Blackwell. ISBN 9781119250371 
  • Herrmann, Ulrike; Retzlaff Joachim (2023). Kapitalismens slut: myten om grön tillväxt. Stockholm: Fri tanke. ISBN 9789189526204