Wikipedia

Grön tillväxt

en väg till ekonomisk tillväxt som använder naturresurser på ett hållbart sätt

Grön tillväxt är ett begrepp inom ekonomisk teori, som används för att beskriva typer av ekonomisk tillväxt som är miljömässigt hållbara.[1]

Arbetare vid vindkraftverk - Boryspil, Ukraina

Terminologi

redigera

Grön tillväxt och relaterade koncept härrör från observationen att ekonomisk tillväxt under de senaste 250 åren till stor del har kommit på bekostnad av den miljö som ekonomisk verksamhet är beroende av. Begreppet grön tillväxt förutsätter att ekonomisk tillväxt och utveckling kan fortsätta samtidigt som tillhörande negativa effekter på miljön, inklusive klimatförändringar, minskar – eller medan den naturliga miljön fortsätter att tillhandahålla ekosystemtjänster.[2]

Historik

redigera

Medan de relaterade begreppen grön tillväxt, cirkulär ekonomi och utveckling med låga koldioxidutsläpp har fått ökande internationell uppmärksamhet de senaste åren, går debatten om växande miljöförstöring inför ekonomisk tillväxt flera decennier tillbaka i tiden. Det diskuterades till exempel i 1972 års rapport Tillväxtens gränser framtagen av Romklubben. Den därav följande förståelsen av behovet av en hållbar utveckling stod i fokus för 1987 års rapport Vår gemensamma framtid och Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling 1992 i Rio de Janeiro.[3]

Mått

redigera

En vanlig mått som används för att mäta resursanvändningen i ekonomier är inhemsk materialkonsumtion (domestic material consumption, DMC). Europeiska unionen använder till exempel DMC för att mäta sin resurseffektivitet.[4] Baserat på denna måttenhet har det hävdats att vissa utvecklade länder har uppnått relativ eller till och med absolut frikoppling av materialanvändning från ekonomisk tillväxt.[5] DMC tar dock inte hänsyn till förändringar i resursanvändning som följer av globala leveranskedjor, vilket är anledningen till att en annan föreslagen mått är materialavtryck (material footprint, MF).[6] MF syftar till att omfatta resursanvändningen från början av en produktionskedja till dess slut, det vill säga från där råmaterial utvinns till där produkten eller tjänsten konsumeras.[7] Forskning baserad på MF visar att resursanvändningen kan öka i likhet med BNP för flera länder, till exempel för EU-27 eller medlemsländerna i OECD.[7]

Organisatoriska insatser för grön tillväxt

redigera

IEA – År 2020 publicerade Internationella energirådet (IEA) en strategi för en "Clean Energy New Deal",[8] som starkt har drivits av verkställande direktören Fatih Birol.[9]

IMF – År 2020 uppmanade Kristalina Georgieva, chef för Internationella valutafonden (IMF), regeringar att investera krislån i gröna sektorer, avskaffa subventioner för fossila bränslen och införa koldioxidskatt.[10]

UNESCAP – År 2012 publicerade FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet (UNESCAP) Low Carbon Green Growth Roadmap for Asia and the Pacific för att utforska möjligheterna som en lågkolvätebaserad grön tillväxt erbjuder regionen. Färdplanen beskriver fem spår för att driva den ekonomiska systemförändring som krävs för att eftersträva lågkolvätebaserad grön tillväxt som en ny ekonomisk utvecklingsväg.[11]

OECD – År 2011 publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) en strategi för grön tillväxt.[12] År 2012 publicerade de även en rapport om grön tillväxt och utvecklingsländer.[13]

UNEP – År 2008 ledde FN:s miljöprogram (UNEP) initiativet Green Economy Initiative.[14]

Världsbanken – År 2012 publicerade Världsbanken rapporten Inclusive Green Growth: The Pathway to Sustainable Development.[15]

International Chamber of Commerce (ICC) – År 2010 lanserade ICC den unika globala arbetsgruppen Task Force on Green Economy, vilket resulterade i Green Economy Roadmap, en vägledning för näringsliv, beslutsfattare och samhälle som publicerades 2012.[16][17]

Organisationer som ägnar sig åt grön tillväxt

redigera

Global Green Growth Institute – Grundat 2010 av Sydkoreas president Lee Myung-bak,[18] startade GGGI först som en tankesmedja samma år och omvandlades senare till en internationell organisation baserad på en traktat vid Rio+20-konferensen i Brasilien 2012.[19]

Green Growth Knowledge Platform – I januari 2012 undertecknade Global Green Growth Institute, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsbanken ett samförståndsavtal för att formellt lansera Green Growth Knowledge Platform (GGKP).[20] GGKP:s uppdrag är att stärka och utvidga insatser för att identifiera och hantera stora kunskapsluckor inom teorin och praktiken kring grön tillväxt samt att hjälpa länder att utforma och implementera policyer för att gå mot en grön ekonomi.[21]

Nationella planer för grön tillväxt

redigera
  • Kina – Sedan åtminstone 2006, i och med det elfte femårsplanen, har Kina varit engagerat i att uppnå en grön ekonomi.[22][23] Under de senaste åren har utsläppstillväxten avsevärt bromsats, vilket kan tillskrivas striktare miljöregleringar och omfattande gröna investeringar – inklusive satsningar på förnybar energi och infrastruktur för elfordon. Kinas nationella system för handel med utsläppsrätter (ETS), som ska införas inom elproduktionssektorn år 2020, förväntas underlätta övergången till renare energi. För att prissignalerna ska vara effektiva krävs dock att elproducenter konkurrerar på lika villkor, vilket möjliggör för mer effektiva och mindre förorenande aktörer att handla fritt och utöka sina marknadsandelar – något som ännu inte varit fallet år 2020.[24][25] Kina har även betydande påverkan på implementeringen av miljöteknik i Asien genom sitt initiativ Belt and Road Initiative International Green Development Coalition.
  • EU – År 2010 antog Europeiska unionen strategin Europe 2020 för ”smart, hållbar och inkluderande tillväxt” under tioårsperioden 2010–2020. År 2019 lanserades Europeiska gröna given (European Green Deal) som ”Europas nya tillväxtstrategi”, med målet att göra kontinentens ekonomi hållbar. Företag i Östeuropa ligger för närvarande efter sina sydeuropeiska motsvarigheter när det gäller den genomsnittliga kvaliteten på deras gröna ledningspraxis – särskilt vad gäller specificerade mål för energiförbrukning och utsläpp.[26][27]
  • Storbritannien – Grön tillväxt förespråkades starkt under 2020 av Storbritanniens kommitté för klimatförändringar (Committee on Climate Change).[28][26]
  • Sverige – Grön tillväxt är nyckeln till att rädda klimatet.[29]
  • Sydkorea – Grön tillväxt diskuteras i nationalförsamlingen under 2020.[30]
  • USA – President Barack Obama tog flera initiativ för att främja grön tillväxt. Han anser att investeringar i framtiden inte bara kommer att minska beroendet av utländska energikällor, utan också skapa arbetstillfällen och en "ren energiekonomi". Obama hade som mål att installera 10 gigawatt förnybara energiprojekt till år 2020, fördubbla produktionen av vind- och solenergi till år 2025 samt att utveckla sådana politiska riktlinjer som skulle bidra till att forma landets gröna ekonomi.[31] En rapport från 2014 av Center for American Progress kvantifierade de investeringsnivåer som krävs för att USA ska uppnå grön tillväxt och samtidigt möta de utsläppsminskningar som specificerats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).[32] År 2019 introducerade demokratiska medlemmar i kongressen resolutionen om Green New Deal för att skapa ett ramverk för framtida statliga program.[33][34]
  • Japan – År 2021 föreslog Japans ministerium för ekonomi, handel och industri (METI) planen "Green Growth Strategy Through Achieving Carbon Neutrality in 2050"[35], med målet att uppnå koldioxidneutralitet till år 2050. Strategin identifierar 14 tillväxtsektorer, vilka delas in i tre huvudkategorier: energirelaterade industrier, transport- och tillverkningsrelaterade industrier, samt hem- och kontorsrelaterade industrier.[36] Vidare inrättades inom ramen för strategin en Green Innovation Fund på 2 biljoner yen (motsvarande 18,2 miljarder USD), vars syfte är att finansiera forskning, utveckling och samhällelig implementering. Fonden är även avsedd att uppmuntra privata företag att investera i forskning och utveckling för grön tillväxt.[37]

Krav för grön tillväxt

redigera

Energikällor som uppfyller kraven för grön tillväxt måste motsvara kriterierna för effektiv användning av naturresurser, överkomliga kostnader, tillgänglighet, förebyggande av miljöförstöring, låga hälsoeffekter samt hög energisäkerhet.[38] Förnybara energikällor, inklusive kärnkraft, ökar alternativen för energiförsörjning för nuvarande och framtida generationer och uppfyller kraven för hållbar utveckling. Även om sol-, vind- och kärnenergi i stort sett inte har några negativa effekter på miljön vid elproduktion, är avfall och utsläpp kopplade till utvinning av material, tillverkning och byggnation.[39] Sammantaget utgör alla förnybara energikällor en grundläggande del av en nations strategi för grön tillväxt. Kärnkraft,[40] vindkraft[41] och solenergi[42] kan alla vara fördelaktiga och användas tillsammans för att bekämpa klimatförändringarna och påbörja den gröna tillväxten.[43]

Kritik

redigera

Kritiker av grön tillväxt framhåller att gröna strategier inte tar hänsyn till de systemförändringar, som behövs för att hantera klimatkrisen, biologisk mångfaldskris och annan miljöförstöring.[44] Grön tillväxt bygger på antagandet att man kan frikoppla den globala tillväxten (BNP) från nyttjandet av världens naturresurser och på så sätt möjliggöra fortsatt ekonomisk tillväxt. Forskare har nu undersökt om det finns en vetenskaplig grund för denna “frikopplingshypotes”. Det finns ingen möjlighet frikoppling i den skala som behövs för att förhindra ekologisk kollaps.[45]

Grön tillväxt kräver mycket el till rimlig kostnad. Men kärnkraft är en villfarelse, anser ekonomijournalisten Ulrike Hermann i boken Kapitalismens slut. När Sverige hade 12 kärnkraftverk i drift täcktes mindre än hälften av Sveriges elförsörjning av kärnkraft. För att täcka dagens behov skulle vi behöva bygga minst 12 nya kärnkartverk till en kostnad av mer än 500 mdr SEK. Till detta kommer nedmontering av befintliga kärnkraftverk inom 20 år, sannolikt med lika stort belopp. Dessa kostnader måste subventioneras av staten och kommer orsaka ett mycket högt elpris/kWh. Detta kommer hämma grön tillväxt, anser Herrmann.[46]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 april 2024.

Noter

redigera
  1. ^ Green Growth That Works: Natural Capital Policy and Finance Mechanisms Around the World. Island Press. 2019. ISBN 9781642830033. https://islandpress.org/books/green-growth-works 
  2. ^ ”Green growth and sustainable development”. OECD. Läst 22 april 2024
  3. ^ ”| Sustainable Development”. sdgs.un.org. https://sdgs.un.org/. Läst 14 maj 2024. 
  4. ^ ”Material flow accounts and resource productivity” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Material_flow_accounts_and_resource_productivity#:~:text=Consumption%20by%20material%20category,-An%20analysis%20of&text=The%20total%20DMC%20of%20the,approximately%20a%20quarter%20of%20DMC.. 
  5. ^ Wiedmann, Thomas O.; Schandl, Heinz; Lenzen, Manfred; Moran, Daniel; Suh, Sangwon; West, James; Kanemoto, Keiichiro (2015). ”The material footprint of nations”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 112 (20): sid. 6271–6276. doi:10.1073/pnas.1220362110. PMID 24003158. Bibcode: 2015PNAS..112.6271W. 
  6. ^ Wiedmann, Thomas O.; Schandl, Heinz; Lenzen, Manfred; Moran, Daniel; Suh, Sangwon; West, James; Kanemoto, Keiichiro (2015). ”The material footprint of nations”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 112 (20): sid. 6271–6276. doi:10.1073/pnas.1220362110. PMID 24003158. Bibcode: 2015PNAS..112.6271W. 
  7. ^ [a b] Wiedmann, Thomas O.; Schandl, Heinz; Lenzen, Manfred; Moran, Daniel; Suh, Sangwon; West, James; Kanemoto, Keiichiro (2015). ”The material footprint of nations”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 112 (20): sid. 6271–6276. doi:10.1073/pnas.1220362110. PMID 24003158. Bibcode: 2015PNAS..112.6271W. 
  8. ^ ”Ensuring Green Growth in a Time of Economic Crisis – Analysis” (på brittisk engelska). IEA. 23 April 2009. https://www.iea.org/reports/ensuring-green-growth-in-a-time-of-economic-crisis. 
  9. ^ Ambrose, Jillian (2020-04-30). ”Covid-19 crisis will wipe out demand for fossil fuels, says IEA”. The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/business/2020/apr/30/covid-19-crisis-demand-fossil-fuels-iea-renewable-electricity. 
  10. ^ ”IMF chief: $1 trillion post-coronavirus stimulus must tackle climate crisis” (på engelska). Climate Home News. 2020-04-29. https://www.climatechangenews.com/2020/04/29/imf-chief-1-trillion-post-coronavirus-stimulus-must-tackle-climate-crisis/. 
  11. ^ ”UNESCAP (Environment and Development Division)”. UNESCAP (Environment and Development Division). http://www.unescap.org/esd/environment/lcgg/. 
  12. ^ ”Green growth and sustainable development - OECD”. www.oecd.org. https://www.oecd.org/greengrowth/. 
  13. ^ ”Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers”. OECD. 2012. https://www.oecd.org/dac/50526354.pdf. 
  14. ^ ”UNEP - Green Economy - Home”. UNEP - Green Economy - Home. http://www.unep.org/greeneconomy/. 
  15. ^ Sustainable Development - Getting to Inclusive Green Growth
  16. ^ ICC Green Economy Taskforce Arkiverad 3 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2013-09-03
  17. ^ ICC Green Economy Roadmap
  18. ^ ”About GGGI: Organizational Overview”. About GGGI: Organizational Overview. Global Green Growth Institute. http://gggi.org/about-gggi/background/organizational-overview/. 
  19. ^ ”Green Growth for All: Converting the Global Green Growth Institute”. Green Growth for All: Converting the Global Green Growth Institute. United Nations Conference on Sustainable Development. http://www.uncsd2012.org/index.php?page=view&type=1000&nr=323&menu=126. 
  20. ^ 2012 Annual Conference | Green Growth Knowledge Platform
  21. ^ Pages - About - Green Growth Knowledge Platform
  22. ^ ”Green growth in action: China”. OECD. https://www.oecd.org/china/greengrowthinactionchina.htm. 
  23. ^ China’s progress towards green growth
  24. ^ Huang, Sebastian Eckardt, Martin Raiser, and Dafei (2020-02-04). ”The decoupling the world is waiting for: China's green growth breakthrough” (på amerikansk engelska). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/future-development/2020/02/04/the-decoupling-the-world-is-waiting-for-chinas-green-growth-breakthrough/. 
  25. ^ Weng, Qingqing; Xu, He; Ji, Yijun (February 2018). ”Growing a green economy in China”. IOP Conference Series: Earth and Environmental Science 121 (5): sid. 052082. doi:10.1088/1755-1315/121/5/052082. ISSN 1755-1307. Bibcode: 2018E&ES..121e2082W. 
  26. ^ [a b] ”The European Green Deal - European Commission” (på engelska). commission.europa.eu. 14 juli 2021. https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en. Läst 14 maj 2024. 
  27. ^ ”Pathways to Sustainable Energy”. Pathways to Sustainable Energy. https://unece.org/DAM/energy/se/pdfs/CSE/Publications/Final_Report_PathwaysToSE.pdf. 
  28. ^ ”CCC boss: Green and resilient economic recovery can push UK towards net-zero target” (på engelska). edie.net. https://www.edie.net/news/11/CCC-boss--Green-and-resilient-economic-recovery-can-push-UK-towards-net-zero-target/. 
  29. ^ ”Grön tillväxt är nyckeln till att rädda klimatet”. www.aktuellhallbarhet.se. https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/gron-tillvaxt-ar-nyckeln-till-att-radda-klimatet/. Läst 14 maj 2024. 
  30. ^ Watts, Jonathan (2020-05-23). ”Could a green new deal turn South Korea from climate villain to model?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2020/may/23/could-a-green-new-deal-turn-south-korea-from-climate-villain-to-model. 
  31. ^ ”Advancing American Energy”. whitehouse.gov. https://obamawhitehouse.archives.gov/energy/securing-american-energy#energy-menu. 
  32. ^ Pollin, Robert (September 18, 2014). ”Green Growth: A U.S. Program for Controlling Climate Change and Expanding Job Opportunities” (på amerikansk engelska). Center for American Progress. https://www.americanprogress.org/issues/green/reports/2014/09/18/96404/green-growth/. 
  33. ^ Whyte, Chelsea (12 February 2019). ”Green New Deal proposal includes free higher education and fair pay”. The New Scientist (New Scientist Ltd.). https://www.newscientist.com/article/2193592-green-new-deal-proposal-includes-free-higher-education-and-fair-pay/. 
  34. ^ Ocasio-Cortez, Alexandria. ”H.R. 109 - Recognizing the duty of the Federal Government to create a Green New Deal”. Representative Alexandria Ocasio-Cortez (website). House.gov. https://ocasio-cortez.house.gov/sites/ocasio-cortez.house.gov/files/Resolution%20on%20a%20Green%20New%20Deal.pdf.  Arkiverad 11 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ ”"Green Growth Strategy Through Achieving Carbon Neutrality in 2050" Formulated”. www.meti.go.jp. https://www.meti.go.jp/english/press/2020/1225_001.html. 
  36. ^ ”Japan's Green Growth Strategy Will Accelerate Innovation” (på engelska). The Government of Japan - JapanGov -. https://www.japan.go.jp/kizuna/2021/09/green_growth_strategy.html. 
  37. ^ ”Japan's Green Growth Strategy Will Accelerate Innovation” (på engelska). The Government of Japan - JapanGov -. https://www.japan.go.jp/kizuna/2021/09/green_growth_strategy.html. 
  38. ^ Rogner, Holger (2012). ”Green Growth and Nuclear Energy”. CESifo DICE. https://www.ifo.de/DocDL/dicereport412-report2.pdf. 
  39. ^ Viaintermedia.com (5 March 2020). ”- Waste in the Renewable Energy Industry and How We Can Sustainably Power Our World” (på engelska). Renewable Energy Magazine, at the heart of clean energy journalism. https://www.renewableenergymagazine.com/emily-folk/waste-in-the-renewable-energy-industry-and-20200305. 
  40. ^ Kugelmass, Bret. ”Want to stop climate change? Embrace the nuclear option.” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/opinion/2020/01/22/climate-change-solution-nuclear-energy-our-best-hope-column/2821183001/. 
  41. ^ ”Wind energy is a vital climate solution | Union of Concerned Scientists” (på engelska). www.ucsusa.org. https://www.ucsusa.org/resources/wind-energy-vital-climate-solution. 
  42. ^ Masson, Valéry; Bonhomme, Marion; Salagnac, Jean-Luc; Briottet, Xavier; Lemonsu, Aude (2014). ”Solar panels reduce both global warming and urban heat island” (på English). Frontiers in Environmental Science 2. doi:10.3389/fenvs.2014.00014. ISSN 2296-665X. 
  43. ^ Capasso, Marco; Hansen, Teis; Heiberg, Jonas; Klitkou, Antje; Steen, Markus (2019). ”Green growth – A synthesis of scientific findings”. Technological Forecasting and Social Change 146: sid. 390–402. doi:10.1016/j.techfore.2019.06.013. 
  44. ^ Dr Sibylle Frey (14 januari 2021). ”Green Growth vs Degrowth: Are We Missing the Point?” (på amerikansk engelska). MAHB. https://mahb.stanford.edu/blog/green-growth-vs-degrowth-are-we-missing-the-point/. Läst 14 maj 2024. 
  45. ^ ”Ny studie: Grön tillväxt är inte möjlig i stor skala”. SVT Nyheter. 21 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-gron-tillvaxt-ar-inte-mojlig. Läst 14 maj 2024. 
  46. ^ Herrmann 2023, sid. 115-120.

Allmänna källor

redigera
  • Falkner Robert, red (2016[2013]) (på engelska). The handbook of global climate and environment policy. Handbooks of global policy series (Paperback edition.). Chichester: Wiley Blackwell. ISBN 9781119250371 
  • Herrmann, Ulrike; Retzlaff Joachim (2023). Kapitalismens slut: myten om grön tillväxt. Stockholm: Fri tanke. ISBN 9789189526204 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Green growth, 20 maj 2025.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grön_tillväxt&oldid=57481067”