Govan Archibald Mvuyelwa Mbeki, född 1910, död 2001, var en sydafrikansk politiker. Han är far till Thabo Mbeki, Sydafrikas förre president. Mbeki satt i fängelse på Robben Island tillsammans med Nelson Mandela i 24 år och frigavs den 5 november 1987.

Govan Mbeki
Govanmbekimugshot.jpg
Govan Mbeki (1963.)
Född1910[1]
MbewuleniSydafrikaSydafrika
Död30 augusti 2001[1] (91 år)
Port ElizabethSydafrika
MedborgarskapSydafrika
Utbildad vidUniversity of Fort Hare Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, journalist, skribent
BefattningLedamot av Sydafrikas nationalförsamling
Politiskt partiAfrican National Congress
Make/makaEpainette Mbeki
BarnThabo Mbeki (f. 1942)
Moeletsi Mbeki (f. 1945)
UtmärkelserIsitwalandwe
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Mbeki föddes i distriktet Transkei i Östra Kapprovinsen provinsen som medlem av Xhosafolket och uppkallades efter missionären och rektorn William Govan. Mbeki läste politik och psykologi på University of Fort Hare och utbildade sig också till lärare.

Han var aktiv skribent i bland annat vänstertidningen "New Age"[2] som förbjöds av justitieminister John Vorster i november 1962.

Mbeki blev medlem av African National Congress (ANC) 1935 och dess ordförande 1956. Han var också ledare för kommunistpartiet (South African Communist Party). Mbeki arresterades 1963 och dömdes, tillsammans med Nelson Mandela, Walter Sisulu och sex andra ANC-ledare, för terrorism och landsföräderi till fängelse på livstid. Han valdes in i Sydafrikas första senat efter apartheid år 1994.[3]

Mbekis mest kända bok, South Africa: The Peasants’ Revolt,[2] som utgavs 1964, medan han satt i fängelse lär ha skrivits på toalettpapper som smugglades ut och skickades till England där boken trycktes.

KällorRedigera

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ss430n, omnämnd som: Govan Mbeki, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] ”Govan Mbeki” (på engelska). https://www.sahistory.org.za/people/govan-mbeki. Läst 26 september 2020. 
  3. ^ ”Govan Archibald Mbeki” (på engelska). The O'Malley Archives. http://www.nelsonmandela.org/omalley/index.php/site/q/03lv01538/04lv02009/05lv02010/06lv02020.htm. Läst 26 september 2020.