Gotlandssnipan är en gotländsk spetsgattad, klinkbyggd ej däckad allmogebåt som är avsedd för rodd eller segling. Gotlandssnipan byggs med få breda bord i furu samt är klent spantad. Gotlandssnipan har en relativt platt rund botten med köl som medför ett litet djupgående. Gotlandsnipan är byggda med hänsyn till Gotlands grunda stränder och behovet att vara lätta att dras upp på stranden.

Tvåmänning med sprisegel samt toppsegel, (tupp) byggd år 2000.

Gotlandssnipan har byggts i tre storlekar med en längd från fyra meter till nio meter. Båten benämns efter det antal besättningmedlemmar, eller hur många par åror som båten drivs fram med. Tullapinnar har gotlandsnipan liksom ölandsnipan en för varje åra.

  • Enmänningen har ett par åror samt en mast, sprisegel och stagfock. Enmänningar kallas även 'toskbat' (torskbåt), framför allt på norra Gotland och på Fårö.
  • Tvåmänningen har två par åror och har två master med en längd av 18- 20 fot (ca 6 m) och en bred av 1,5 meter. Tvåmäningen användes till fiske nära land samt var den vanligaste lotsbåten på Gotland.
  • Tremänning (även kallad storbåt) har tre par åror och tre master, oftast var de riggade med två master. Vid segling förs ett sprisegel på var mast samt fock på främre masten, toppsegel och ibland även klyvare i lättare vind. Längden är sju till nio meter med en bred från cirka 1,8 meter. Tremänningar byggs med sju tunna Bord vardera sida, spant som går från sida till sida samt tre fasta tofter. Tremänningen användes till drivgarnsfiske med en besättning av tre till fyra personer.

Gränsen mellan båttyperna har inte varit entydig. Ibland kallades större tvåmänningar som kunde vara upp till 25 fot för tremänningar, i stället kallades storbåtarna med tre årpar för fyrmännigar.[1]

Regelbundna kappseglingar förekommer på Gotland under sommaren. Gotlandssnipor byggs fortfarande, om än i liten skala.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Fisket i Hablingbo, Ture Konradsson i Från Gutabygd 1981