Gutalagen är Gotlands landskapslag och är troligen nedtecknad omkring 1220.[1]
Den innehåller, förutom en uppräkning av de vid den tiden gällande lagarna, också Gutasagan.
Gutalagen finns bevarad i två exemplar, ett från mitten av 1300-talet och ett exemplar från 1587, som uppges vara en avskrift av en äldre text från 1470-talet. Den finns även i en översättning till tyska och en till danska. Gutalagen var gällande lag på Gotland fram till 1595 då danskarna försökte ersätta den med Skånelagen.[2] Detta gick dock trögt, och först 1618 började den senare tillämpas. Denna lag fortsatte sedan att gälla fram till 1 juli 1683, då svensk lag infördes i de landskap som blivit svenska efter Freden i Roskilde 1658.[3]
Gutalagen skiljer från övriga svenska landskapslagar, då den saknar flock och balkindelning. Man kan spåra influenser från dansk rätt.[4]
De första sju paragraferna handlar alla om sådant som har med kristendomen att göra. De behandlar utsättande av barn, tionde, blot, prästernas ställning, helgdagar, munkars jordegendom och om strängare straff för brott under helger.[5]
Originalspråket i Gutalagen och Gutasagan är forngutniska.[6]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Lena Thunmark-Nylén (1995). Vikingatidens ABC
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord gutalagen)
- ^ Frandsen & Johansen, Karl-Erik & Jens Chr. V. (2003). Da Østdanmark blev Sydsverige. sid. 61. ISBN isbn 8789224744
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord landskapslag)
- ^ http://www.guteinfo.com/?id=2256
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 7. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 647, Gotland. ISBN 91-7024-619-X