Gnidkvarn
En gnidkvarn var en handkvarn, som var den ursprungliga kvarntypen för att mala säd.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Aboriginal_grinding_stones.jpg/250px-Aboriginal_grinding_stones.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/47/Manual_stone_grinder_for_grains_wet_dry.jpg/250px-Manual_stone_grinder_for_grains_wet_dry.jpg)
En gnidkvarn består av en fast, bearbetad, oftast skålformad malsten, "underliggare" eller "liggare", och en rörlig, rund gnidsten, "löpare". I Sverige har fynd gjorts av gnidkvarnar från stenåldern fram till medeltiden. Gnidkvarnarna användes för att krossa säd, fröer och nötter, och i också för mala människoben i brandgravar under äldre järnåldern, från ungefär 500 före Kristus.[1]
En senare mer utvecklad kvarntyp för handkraft, eller för användning av dragdjur, var vridkvarnen, som började användas i det romerska riket i början av vår tideräkning och kom till Norden omkring 200 efter Kristus[2].
I början av medeltiden introducerades skvaltkvarnar, så kallade grekiska kvarnar, i Sverige, vilka utnyttjade kraften av fallande vatten i bäckar och åar.
Se även
redigeraKällor
redigera- Kvarnar på Värnamo kommuns webbplats
- Svintuna kvarn på www.lionsclubkolmarden.se
- Kvarnstenarna från Lädersättra på Järfälla kommuns webbplats
Noter
redigera- ^ Järnålder på www.linkopingshistoria.se/
- ^ ”Torun Zachrisson: Hägringen och fornborgen. Stora Karlsön under järnåldern på www.storakarlso.se”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809113246/http://www.storakarlso.se/pdf/karlsobladet/karlsobladet_jarmaldern.pdf. Läst 8 juli 2017.