En gnidkvarn var en handkvarn, som var den ursprungliga kvarntypen för att mala säd.

Gnidkvarn från neolitisk tid från Orgnac-l'Aven, Ardèche i Frankrike
Gnidkvarn från Australien
Gnidkvarn

En gnidkvarn består av en fast, bearbetad, oftast skålformad malsten, "underliggare" eller "liggare", och en rörlig, rund gnidsten, "löpare". I Sverige har fynd gjorts av gnidkvarnar från stenåldern fram till medeltiden. Gnidkvarnarna användes för att krossa säd, fröer och nötter, och i också för mala människoben i brandgravar under äldre järnåldern, från ungefär 500 före Kristus.[1]

En senare mer utvecklad kvarntyp för handkraft, eller för användning av dragdjur, var vridkvarnen, som började användas i det romerska riket i början av vår tideräkning och kom till Norden omkring 200 efter Kristus[2].

I början av medeltiden introducerades skvaltkvarnar, så kallade grekiska kvarnar, i Sverige, vilka utnyttjade kraften av fallande vatten i bäckar och åar.

Se även

redigera

Källor

redigera