Gisslandramat i Gladbeck

en gisslantagning som ägde rum i Gladbeck i dåvarande Västtyskland i augusti 1988

Gisslandramat i Gladbeck (tyska: Geiselnahme von Gladbeck) var en gisslantagning som ägde rum i Gladbeck i dåvarande Västtyskland i augusti 1988. Två gärningsmän – Dieter Degowski och Hans-Jürgen Rösner – bröt sig före öppningsdags den 16 augusti in i en bank i Gladbeck och tog två anställda som gisslan. Gärningsmännen tvingade till sig en flyktbil och 300 000 D-mark och flydde från platsen med polisen efter sig. Marion Löblich, Rösners flickvän, befann sig även i bilen. I Huckelriede i Bremen kapade de en buss med 32 passagerare. De stannade vid ett rastställe i Grundbergsee, där Löblich greps. Degowski och Rösner hotade då att döda en ur gisslan var femte minut, vilket ledde till att en italiensk pojke, Emanuele De Giorgi, sköts till döds. Polisen tvingades att släppa Löblich.

Gisslandramat i Gladbeck på en karta över Tyskland
1) 16 augusti Gladbeck
1) 16 augusti Gladbeck
2) 17 augusti Bremen
2) 17 augusti Bremen
3) 17 augusti Raststätte Grundbergsee
3) 17 augusti Raststätte Grundbergsee
4) 18 augusti Nederländerna
4) 18 augusti Nederländerna
5) 18 augusti Köln
5) 18 augusti Köln
6) 18 augusti Bad Honnef
6) 18 augusti Bad Honnef
Gisslantagarnas flyktväg

Därefter körde man den 17 augusti bussen mot gränsen till Nederländerna. I samband med jakten krockade en polisbil med en lastbil, varvid en polisman, Ingo Hagen, omkom och en annan blev skadad. På småtimmarna den 18 augusti åkte bussen in i Nederländerna, men nederländsk polis vägrade att förhandla så länge barn befann sig ombord på bussen. Därför släpptes två kvinnor och tre barn. Degowski och Rösner fick en ny flyktbil, vars motor försetts med en mekanism så att den kunde slås av med en fjärrkontroll. (Denna fjärrkontroll glömde dock polisen att ta med sig.) Med i bilen var två gisslan från bussen – 18-åriga Silke Bischoff och Ines Voitle.

Silke Bischoffs grav.

På förmiddagen den 18 augusti ankom flyktbilen till Köln, där bilen omringades av journalister och nyfikna. En av dem, Udo Röbel vid tidningen Express, satte sig i bilen för att lotsa gisslantagarna ut på en motorväg. Man antar att han under denna färd fick en intervju med Degowski och Rösner.

I närheten av Bad Honnef rammades flyktbilen av en polisbil och skottlossning utbröt, varvid Silke Bischoff dödades av en kula från Rösners vapen. Degowski och Rösner greps och dömdes senare av Landgericht Essen till livstids fängelse. Löblich dömdes till nio års fängelse.

Tyska massmedier fick efter dramat svidande kritik för sitt handlande och Röbel anklagades för att ha underlättat för gisslantagarna. Bernd Meyer, förbundslandet Bremens inrikesminister, avgick efter polisens slarv.

Minnestavla för de tre dödsoffren.

Dödsoffer redigera

  • Silke Bischoff, född 9 september 1969, död 18 augusti 1988
  • Emanuelle De Giorgi, född 25 december 1973, död 18 augusti 1988
  • Ingo Hagen, född 16 maj 1957, död 17 augusti 1988

Källor redigera