Giovanna "Nina" Viarengo, född 10 februari[1]1915[2]i Turin, död (uppgift saknas), var en italiensk friidrottare[3] med löpgrenar som huvudgren. Viarengo var flerfaldig italiensk mästare och blev medaljör[4] vid damolympiaden Olimpiadi della Grazia[5] 1931 och var en pionjär inom damidrott.

Giovanna Viarengo
Friidrott, damer
Nation: Italien Italien
Internationella kvinnospelen
Silver Florens 1931 Stafettlöpning 4 x 75 m
Italienska mästerskapen
Guld IM 1930 Löpning 100 meter
Guld IM 1930 Längdhopp
Guld IM 1931 Löpning 60 meter
Guld IM 1931 Löpning 80 meter
Guld IM 1931 Löpning100 meter
Silver IM 1932 Löpning 60 meter

Biografi redigera

Giovanna Viarengo föddes 1915 i Turin[1] i nordvästra Italien. I ungdomstiden blev hon intresserad av friidrott och gick med i idrottsföreningen "Società Ginnastica di Torino",[3] hon tävlade främst i kortdistanslöpning men även i hoppgrenar.[2] Hon tävlade även i flera landskamper i det italienska damlandslaget i friidrott.[6]

1929 deltog hon i sina första tävlingar, hon vann stafettlöpning 4 x 100 meter (med Lidia Bongiovanni, Viarengo som andre löpare, Ellen Capozzi och Margherita Scolari)[3] i en tävling i Bologna.

1930 deltog hon i sina första italienska mästerskap[2] i friidrott (Campionati italiani assoluti di atletica leggera) i Florens, hon tog guldmedalj[3] i löpning 100 meter och guldmedalj i längdhopp. Senare samma år deltog Viarengo vid damolympiaden Internationella kvinnospelen i Prag. Hon tävlade i flera grenar men utan att nå medaljplats,[7] under kvalloppen i löpning 100 m blev hennes tid italienskt rekord, även i stafettlöpning 4 x 100 meter (med[2] Bravin, Steiner och Bongiovanni) den 7 september blev sluttiden också nytt italienskt rekord[7] igen.

1931 vann Viarengo återigen guldmedalj i löpning 60 meter och även på 80 meter och 100 meter vid italienska mästerskapen i friidrott i Bologna. 12 juli samma år satte hon italienskt rekord i löpning 60 m och 100 m vid tävlingar i Genua.

Senare under 1931 deltog Viarengo vid damolympiaden Olimpiadi della Grazia[1] i Florens[8], under idrottsspelen vann[4] hon silvermedalj[5] i stafettlöpning 4 x 75 meter (med Lidia Bongiovanni, Maria Bravin, Tina Steiner och Viarengo som 4.e löpare). Hon tävlade även[1] i löpning 60 m samt i stafettlöpning 4 x 100 m och svensk stafett dock utan att nå medaljplats. Segertiden i stafettlöpning 4 x 75 m var också italienskt rekord. Vid tävlingar i Chorzów 8 augusti förbättrade hon även det italienska rekordet i stafettlöpning 4 x 100 m (med Steiner, Bravin och Bongiovanni).

1932 deltog Viarengo i sina sista italienska mästerskapen,[2] hon vann silvermedalj i löpning 60 meter vid italienska mästerskapen i friidrott i Venedig. Hon tävlade även i svensk stafett (utanför ordinarie program[3][9]) med Claudia Testoni), Viarengo som andre löpare, Maria Coselli och Leandrina Bulzacchi, segertiden blev världsrekord[9] i grenen.

Senare drog sig Viarengo tillbaka från tävlingslivet.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Giovanna Viarengo, Intersportstats.com (läst 15 april 2022)
  2. ^ [a b c d e] Campionati assoluti - donne, Sportolimpico.it (läst 15 april 2022)
  3. ^ [a b c d e] Liste italiane 1921 - 1930, donne, ASAI (Archivio Storico dell' Atletica Italiana).it (läst 15 april 2022)
  4. ^ [a b] Olympics of Grace, Intersportstats.com (läst 15 april 2022)
  5. ^ [a b] Le Olimpiadi della Grazia, FIDAL (Federazione Italiana di Atletica Leggera).it (läst 15 april 2022)
  6. ^ Gli incontri della Nazionale italiana femminile: 1927-1950, ASAI (Archivio Storico dell' Atletica Italiana).it (läst 15 april 2022)
  7. ^ [a b] L’onorevole comportamento, L'Associazione dei Cronisti e Storici dello Sport (La-CRO.S.S.).org (läst 15 april 2022)
  8. ^ The relay runners who joined the resistance, part 1, Playing Pasts.co.uk (läst 15 april 2022)
  9. ^ [a b] Progression of outdoor world records (Women), Sport-Record.de (läst 15 april 2022)

Externa länkar redigera