George Savile, 1:e markis av Halifax

brittisk författare och politiker

George Savile, 1:e markis av Halifax, född den 11 november 1633, död den 5 april 1695, var en engelsk statsman.

George Savile, 1:e markis av Halifax
George Savile, 1st Marquess of Halifax.jpg
Född1633[1][2][3]
YorkshireStorbritannien
Död1695[1][2][3] (61 år)
London
BegravdWestminster Abbey[4]
MedborgarskapKungariket England
Utbildad vidShrewsbury School Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, författare
Befattning
Ledamot av Englands parlament
Kronrådets lordpresident
Ledamot av Englands parlament 1660
MakaDorothy Savile, Viscountess Halifax
(g. 1656–)[5][6]
Gertrude Savile, markisinna av Halifax
(g. 1672–)[5][6]
BarnWilliam Savile, 2:e markis av Halifax (f. 1665 och 1664)[5]
Anne Vaughan, hertiginna av Carbery (f. 1670 och 1663)[7]
Elizabeth Stanhope, hertiginna av Chesterfield (f. 1674)[5]
Henry Carey (författare) (f. 1687)[7]
FöräldrarSir William Savile, 3:e Baronet[5]
Anne Coventry[7][5]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata
George Savile, 1:e markis av Halifax.

Savile, som tillhörde en ansedd Yorkshire-släkt, satt 1660 i "Convention Parliament", upphöjdes december 1667 till baron Savile och viscount Halifax samt slöt sig i överhuset till de så kallade trimmers eller medelvägsmännen, vilkas främsta förmåga han var.

Han bekämpade ivrigt "cabalens" överdrivet franskvänliga politik och medverkade 1673 energiskt till testaktens antagande. Efter Danbys fall kom Halifax åter i gunst hos Karl II som 1679 gjorde honom till earl av Halifax och åter inkallade honom i rådet, vilket han 1672-76 tillhört.

Han råkade emellertid snart i oenighet med Shaftesbury och andra sina rådskolleger angående frågan om den romersk-katolske prins Jakobs uteslutande från tronföljden (exklusionsbillen) och hertigens av Monmouth antagande till tronföljare och genom sitt glänsande tal den 15 november 1680 medverkade han till exklusionsbillens förkastande i överhuset.

Halifax åtnjöt redan förut stadgat rykte som glänsande parlamentarisk talare, och hans oratoriska duell vid detta tillfälle med Shaftesbury tillhör de ryktbaraste episoderna i överhusets annaler. Underhuset begärde hans "skiljande för alltid från konungens person och råd", men Karl II ej blott behöll honom i rådet, utan upphöjde honom till markis av Halifax och lord privy seal (1682).

Om Halifax också försvarade den legitima tronföljdsordningen, önskade han likväl genom en limitation bill, som dock förkastades, begränsa Jakobs makt och göra Vilhelm av Oranien till den verkligen styrande. Vid sin tronbestigning (februari 1685) utnämnde Jakob honom till president i Privy council (hemliga rådet), varigenom han visserligen fick högre rang än förut, men förlorade det politiska inflytande han förut utövat.

I oktober samma år avlägsnades Halifax ur rådet, emedan han gjort invändningar mot kungens överträdelser av testakten. Invigd i planen att till hävdande av Englands frihet och religion emot Jakobs despotism och katolska nit inbjuda prins Vilhelm av Oranien till England, förklarade han sig emot varje väpnad inblandning från prinsens sida, och efter dennes landstigning uppträdde han som medlare mellan honom och kungen.

Först då Jakob II genom sin flykt gjort all tanke på hans restauration omöjlig, slöt sig Halifax till Vilhelm. Han utsågs till talman i överhuset (januari 1689) och därefter till lord privy seal, men lämnade redan i februari 1690 kabinettet, nominellt behållande sin plats i Privy council, samt uppträdde sedan vid flera tillfällen i överhuset med ganska bitter kritik av regeringens politik.

I juni 1692 ströks hans namn från listan på rådsledamöter. Halifax utgav åtskilliga skrifter av politiskt och historiskt innehåll, av vilka den anonyma flygskriften On the character of a trimmer (1684 eller 1685) väckte största uppseendet.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Savile-1st-Marquess-of-Halifaxtopic/Britannica-Online, omnämnd som: George Savile, 1st marquess of Halifax, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jd5359, omnämnd som: George Savile, 1st Marquess of Halifax, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: portugisiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] The Peerage person-ID: p10597.htm#i105964, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]