George Prodgers

kanadensisk ishockeyspelare

Samuel George "Goldie" Prodgers, efternamnet ofta felstavat som Prodger,[1] född 18 februari 1891 i London, Ontario, död 25 oktober 1935 i London, var en kanadensisk professionell ishockeyspelare.[2]

George Prodgers
George Prodgers, Victoria Aristocrats.jpg
Goldie Prodgers med Victoria Aristocrats säsongen 1912–13.
SmeknamnGoldie
Carrot-Top
The Cinnamon Bear-Cat
NationalitetKanada Kanada
Född18 februari 1891,
London, Ontario
Död25 oktober 1935 (44 år),
London, Ontario
Spelardata
PositionBack
Center
SkjuterHöger
Längd178 cm
Vikt82 kg
Klubbar
Spelade förLondon Athletics
London Wingers
Waterloo Colts
Quebec Bulldogs
Victoria Aristocrats
Montreal Wanderers
Montreal Canadiens
Torontos 228:e bataljon
Toronto St. Patricks
Hamilton Tigers
London Panthers
Övrigt
Proffsår1911–1925

Karriär

redigera

Goldie Prodgers inledde sin professionella ishockeykarriär 1911 med Waterloo Colts i Ontario Professional Hockey League. Säsongen därefter anslöt han till Quebec Bulldogs i NHA och redan första säsongen med klubben var han med om att vinna Stanley Cup sedan Bulldogs besegrat utamanarlaget från Moncton med siffrorna 9-3 och 8-0.[3] Efter ett mellanår med Victoria Aristocrats i PCHA säsongen 1912–13 var Prodgers tillbaka med Quebec Bulldogs i NHA säsongen 1913–14.

Säsongen 1914–15 spelade Prodgers för Montreal Wanderers i NHA och säsongen därefter, 1915–16, gick han över till lokalkonkurrenten Montreal Canadiens. Prodgers spelade en förhållandevis undanskymd roll i Canadiens bakom större stjärnor som Newsy Lalonde, Didier Pitre och Jack Laviolette men skulle visa sig mycket betydelsefull för laget under slutspurten av säsongen. Montreal Canadiens nådde Stanley Cup-final där klubben ställdes mot Portland Rosebuds från PCHA. Finalserien i bäst av fem matcher var mycket jämn och gick distansen ut. Vid ställningen 1-1 i den tredje perioden efter mål av Canadiens Skene Ronan och Rosebuds Tommy Dunderdale avgjorde Goldie Prodgers matchen till Canadiens fördel med sitt 2-1 mål efter en soloprestation.[4][5]

Säsongen 1916–17 spelade Prodgers för Torontos 228:e bataljon i NHA och hann göra 16 mål och 19 poäng på 12 spelade matcher innan bataljonen skickades ut för militärtjänstgöring i Första världskriget.[6] Prodgers återkom dock till ishockeyn säsongen 1919–20 då han spelade för Toronto St. Patricks i NHL. De fem efterföljande säsongerna spelade Prodgers för Hamilton Tigers i NHL för vilka han gjorde 78 poäng på 95 matcher. Efter säsongen 1924–25 valde han att avsluta den professionella spelarkarriären.[7]

"Goldie" Prodgers var rödhårig och gick även under smeknamnen Carrot-Top, "Rödtopp", och The Cinnamon Bear-Cat, "Kanelbjörnkatten". Efter spelarkarriären öppnade han en tobakshandel och biljardhall i Quebec.[8] Prodgers avled den 25 oktober 1935 av en hjärtinfarkt.[9]

Statistik

redigera
    Grundserie   Slutspel
Säsong Lag Liga Matcher Mål Assists Poäng Utv. Matcher Mål Assists Poäng Utv.
1908–09 London Athletics OHA Jr.
1909–10 London Wingers OHA Int.
1911 Waterloo Colts OPHL 16 9 0 9 1 0 0 0
1911–12 Quebec Bulldogs NHA 18 3 0 3 15
Stanley Cup 2 0 0 0 0
1912–13 Victoria Aristocrats PCHA 15 6 0 6 21 3 1 0 1 0
1913–14 Quebec Bulldogs NHA 20 2 3 5 11
1914–15 Montreal Wanderers NHA 18 8 5 13 54 2 0 0 0 15
1915–16 Montreal Canadiens NHA 24 8 3 11 86
Stanley Cup 4 3 0 3 13
1916–17 Torontos 228:e bataljon NHA 12 16 3 19 30
1919–20 Toronto St. Patricks NHL 16 8 6 14 4
1920–21 Hamilton Tigers NHL 24 18 9 27 8
1921–22 Hamilton Tigers NHL 24 15 6 21 4
1922–23 Hamilton Tigers NHL 23 13 4 17 17
1923–24 Hamilton Tigers NHL 23 9 4 13 6
1924–25 Hamilton Tigers NHL 1 0 0 0 0
1926–27 London Panthers Can-Pro 16 1 0 1 10
NHL totalt 111 63 29 92 39
Stanley Cup totalt 6 3 0 3 13

Meriter

redigera

Referenser

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Bowlsby, Craig H. (2012) (på engelska). Empire of Ice: The Rise and Fall of the PCHA, 1911–1926. Kanada: Knights of Winter Publishing. sid. 388. ISBN 978-0969170563 

Externa länkar

redigera