Östliga kindpåsråttor

(Omdirigerad från Geomys)

Östliga kindpåsråttor (Geomys[1]) är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen kindpåsråttor.[1]

Östliga kindpåsråttor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljKindpåsråttor
Geomyidae
SläkteÖstliga kindpåsråttor
Geomys
Vetenskapligt namn
§ Geomys
AuktorRafinesque, 1817
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Dessa kindpåsråttor når en kroppslängd (huvud och bål) av 13 till 24 cm och en svanslängd av 5 till 13 cm. De blir 300 till 450 g tunga.[2] Arterna har en svart till ljusbrun päls på ovansidan som är på buken ljusare. Framfötterna är kraftiga och utrustade med klor för att gräva i jorden.[2]

Typiskt är små ögon och två skåror i de övre framtänderna.[3]

Utbredning och ekologi redigera

Östliga kindpåsråttor förekommer från sydöstra USA till centrala Mexiko. De vistas nästan alltid i sina underjordiska bon som byggs i öppna landskap med några glest fördelade träd och buskar. Tunnlarna i boet kan vara 30 meter långa och ligger cirka 10 till 20 cm under markytan (ibland 100 cm). I boet finns minst en kammare som fodras med växtdelar. Arterna håller ingen vinterdvala.[2]

Födan utgörs av rötter och rotfrukter samt några gröna växtdelar. Vätskebehovet tillfredsställs nästan helt med födan.[2]

Utanför parningstiden lever varje individ ensam. Fortplantningen sker oftast mellan mars och maj eller lite senare. Det är inte helt utrett hur länge dräktigheten varar, uppgifterna varierar mellan 18 och 52 dagar.[2] Vanligen föds 3 eller 4 ungar per kull men antalet kan variera mellan 1 och 8. I vissa regioner kan honan ha två kullar per år. Ungarna föds blinda och de öppnar ögonen efter ungefär tre veckor. En eller två veckor senare slutar honan med digivning. Könsmognaden infaller efter fyra till sex månader. Med människans vård kan individerna leva sju år.[2]

Östliga kindpåsråttor och människor redigera

Dessa gnagare betraktas ibland som skadedjur på potatis och andra rotfrukter men de hjälper även vid skapandet av en frodig jordmån. Arterna hotas mer eller mindre av landskapsförändringar.[2] IUCN listar Geomys tropicalis som har ett litet utbredningsområde i östra Mexiko som akut hotad (CR) och Geomys arenarius som nära hotad (NT). Övriga arter klassificeras som livskraftig (LC).[4]

Systematik redigera

Arter enligt Catalogue of Life[1]:

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b c d e f g] Nowak, R. M. (1999) s.1312/14 Google books
  3. ^ Reid, Fiona (2006). Geomys. A Field Guide to Mammals of North America, North of Mexico. Houghton Mifflin Harcourt. sid. 103 
  4. ^ Geomys på IUCN:s rödlista, läst 26 april 2013.

Tryckta källor redigera

  • Ronald M. Nowak (1999): Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar redigera