Göteborgs Hantverksförening

sammanslutning för verksamma hantverkare i Göteborg

Göteborgs Hantverksförening var en sammanslutning för verksamma hantverkare i Göteborg, åren 1847 och 1865. I samband med en ny näringsordning som lagstadgades den 18 juni 1864 upplöstes föreningen och dess medel övergick till nystartade Göteborgs Hantverks- och Industriförening som bildades i september 1866.[1][2]

Göteborgs Hantverksförening sista styrelse bestod av snickarmästare C. J. Sahlin som ordförande, skomakarmästare L. J. Wedelin som vice ordförande och juvelerare W. Lyon som kassaförvaltare. Övriga i styrelsen var mur- och byggmästare G. Ullgren, sadelmakarmästare N. P. Holmberg, kopparslagaremästare H. Pettersson, bleckslagaremästare G. Eklund, skräddarmästare A. F. Monthell, smedmästare P. Rasmussen, målarmästare N. O. Winqvist, svarvarmästare A. Hinricsson och hattmakarmästare F. R. Angresius. Föreningens sekreterare var stadsnotarie P. Gabrielsson.[1]

Göteborgs Hantverks- och Industriförenings första styrelse å sin sida bestod av sadelmakarmästare N. P. Holmberg, målarmästare C. J. Ahlin, kopparslagaremästare Hans Pettersson, målarmästare O. B. Bolm, tunnbindarmästare C. W. Olsson, målarmästare P. A. Strandman, smedmästare O. Guldbrandsen, konditor M. Rubenson och snickarmästare D. T. Löfmarck.[1] Föreningens första sekreteraren var Mauritz Rubenson, som var redaktör vid Göteborgs handels och sjöfartstidning.[1]

Göteborgs Hantverks- och Industriförening var initiativtagare till den stora industri- och hantverksutställningen i Göteborg 1891, vilket sammanföll med firande av föreningens tjugofemårsjubileum. År 1906 arrangerade de ytterligare en utställning, nu i Lorensberg, i samband med deras fyrtioårsfirande.[2]

Föreningen fortsatte att vara verksam under hela 1900-talet och bytte under 2000-talet namn till Företagarna Göteborg[3]

Noter redigera