Fritz David Carlson, även Carlsson, född 23 juli 1888, död 28 november 1952, var en svensk matematiker.
Fritz Carlson | |
Född | 23 juli 1888[1] Vimmerby stadsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 28 november 1952 (64 år) Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Matematiker[1] |
Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan Stockholms universitet |
Redigera Wikidata |
Fritz Carlson blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1914 på avhandlingen Sur une classe de séries de Taylor och handleddes där av Anders Wiman.[3] Åren 1920–1929 var han professor i beskrivande geometri vid Kungliga Tekniska högskolan, närmast företrädd av Pontus Henriques som hade lämnat professuren 1917 och efterträdd 1930 av Alfred Liljeström.[4] År 1927 blev Carlson professor vid Stockholms högskola.
Carlson invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien 1928.
Läroböcker redigera
- Lärobok i geometri, del 1, 357 sidor, Gleerup, Lund (1943).
- Lärobok i geometri, del 2, 347 sidor, Gleerup, Lund (1947).
- Rymdgeometri, 345 sidor, Geber, Stockholm (1948). (I serien Almqvist & Wiksells akademiska handböcker).
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Fritz D Carlson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carlsson, FRITZ DAVID, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ The Mathematics Genealogy Project: Fritz Carlson
- ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010