Öppna huvudmenyn

Fristaten Mecklenburg-Schwerin (tyska: Freistaat Mecklenburg-Schwerin) var en stat i Weimarrepubliken och den bildades efter den tyska revolutionen 1918 då storhertigen av Mecklenburg-Schwerin hade förlorat sin tron. Staten existerade fram till det att nazistpartiet kom till makten och slog ihop den med Mecklenburg-Strelitz för att på så sätt bilda staten Mecklenburg.

Fristaten Mecklenburg-Schwerin
Mecklenburg-Schwerin (Tyska)

19181933
Flagga Vapen
Fristaten Mecklenburg-Schwerins läge i Tyskland, 1925.
Fristaten Mecklenburg-Schwerins läge i Tyskland, 1925.
Huvudstad Schwerin


Statsskick Republik
Bildades 1918
 – bildades genom Tyska revolutionen
 – bildades ur Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin
Upphörde 1933
 – uppgick i Mecklenburg
Areal
 – varav vatten
13 794 km²
5
Folkmängd
 – befolkningstäthet
657 330 (1919)
50 inv/km²
Valuta Riksmark
Idag del av Mecklenburg-Vorpommern

HistoriaRedigera

Storhertig Adolf Fredrik V av Mecklenburg-Strelitz dog 1914, hans son Adolf Fredrik VI, f. 1882, begick självmord 24 februari 1918, och regeringen övertogs då av regerande storhertigen i Mecklenburg-Schwerin, Fredrik Frans IV, i avvaktan på tronföljdens definitiva reglering och de båda storhertigdömenas förening (representanten för ättens i Ryssland naturaliserade yngre gren, hertig Karl Mikael, väntades avsäga sig sina tronanspråk).

Emellertid kom tyska revolutionen i november 1918 emellan. I båda storhertigdömena utropades republik, och Fredrik Frans avsade sig 14 november sina tronanspråk. Författningsgivande församlingar inkallades i båda länderna var för sig och antog nya författningar, varvid föreningstanken sköts åt sidan. I båda de nya republikerna vidtog ett genomgripande reformarbete i fråga om sociala förhållanden, förvaltning m. m. Den gamla ständerförfattningen avskaffades, lokalförvaltningen i stad och på land nyorganiserades efter moderna grundsatser, nya förvaltningsdomstolar inrättades, den prästerliga uppsikten över skolväsendet avskaffades o. s. v. Vid valen till författningsgivande lantdagar erhöll i bägge länderna socialdemokraterna hälften av mandaten, men sedan fick i båda lantdagarna borgerlig (om än inbördes söndrad) majoritet.

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mecklenburg, 1904–1926.