Franz Skarbina, född den 24 februari 1849 i Berlin, död där den 18 maj 1910, var en tysk målare.

Franz Skarbina
Franz Skarbina 1909.
FödelsenamnFranz Skarbina
Född24 februari 1849
Berlin
Död18 maj 1910
Berlin
BegravningsplatsBerlin[1]
NationalitetTysk
Konstnärskap
Fältbildkonst[2], illustrera[2], målarkonst[2] och grafisk teknik[2]
UtbildningAkademie der Bildenden Künste Berlin
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Biografi redigera

Franz Skarbina studerade vid Akademie der Künste i Berlin 1865–1869 och påverkades mest av Menzels teckningar och målningar med motiv ur det samtida livet. Efter två år som privatlärare i ett grevligt hushåll (1869–1871) gjorde han en studieresa till Dresden, Wien, Venedig, München, Nürnberg och Meran. Vändpunkten i hans skapande var ytterligare en studieresa till Belgien, Nederländerna och Frankrike 1877. I Paris kom han i kontakt med impressionisterna och målade livet i impressionistisk anda: platser, typer, stämningar.

1878 blev han lärare vid akademien i Berlin och 1888 professor. Under den tiden bodde han ytterligare två gånger i Paris (1882–1883 och 1885-1886) och deltog också i Parissalongens utställningar.

1892 grundade han tillsammans med tio andra kolleger konstnärsgruppen Vereinigung der XI som hade som mål att organisera utställningar oberoende av den konservativa akademiska konstvärlden i Berlin. Den första utställningen gruppen organiserade ägnades åt Edvard Munch och ledde till en skandal. Franz Skarbina avgick som professor vid konstakademien. Konstnärsgruppen Vereinigung der XI med Franz Skarbina uppgick 1888 i den nygrundade Berliner Secession.

1902 återvände han till den mera konservativa Verein der Berliner Künstler och fick officiella uppdrag igen. 1904 blev han medlem av Konstakademiens senat.

Verk redigera

Franz Skarbina är representerad vid flera tyska konstmuseer såsom vid Alte Nationalgalerie Berlin, Galerie Neue Meister Dresden och Neue Pinakothek München samt dessutom i New York vid Metropolitan Museum:

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 7 november 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera