Öppna huvudmenyn

Frans Hodell

svensk författare, skådespelare och tidningsredaktör

Frans Oscar Leonard Hodell, född 13 augusti 1840 i Stockholm, död 25 maj 1890 i LämshagaIngarö, var en svensk författare, skådespelare och tidningsredaktör.[2]

Frans Hodell
Frans Hodell.jpg
Frans Hodell som Nepomuk i Storhertiginnan av Gerolstein, Södra teatern 1867.
Född13 augusti 1840
Stockholm
Död25 maj 1890 (49 år)
Lämshaga, Ingarö
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningFörfattare, skådespelare och journalist
SläktingarJulius Hodell (syskon)
Redigera Wikidata


Innehåll

BiografiRedigera

Frans Hodell var son till Carl Hodell (1816–1863) och bror till Anna Hodell, skådespelare vid Södra teatern och Ida Hodell, skådespelare vid Dramaten och till redaktören Julius Hodell.[3] Han var även kusin med Emil Norlander[4] och farbror till författaren och teaterchefen Björn Hodell.[3] Han var gift första gången 1864 med skådespelaren Mathilda Bäckström, och andra gången 1873 med Therese Paul.

Frans Hodell scendebuterade vid Selinders teater 1860 i en komedipjäs han skrivit själv. Han engagerades senare vid Södra teatern i Stockholm som skådespelare och pjäsförfattare. Han blev redaktör för skämttidningen Söndags-Nisse 1870, och köpte tidningen 1881. Han var en av landets flitigaste och populäraste lustspelsförfattare med drygt hundra olika teaterstycken, bland annat Andersson, Pettersson och Lundström.

BibliografiRedigera

ÖvrigtRedigera

Hodell har fått en gata uppkallad efter sig, Hodellvägen i Hägersten i Stockholm.[5] Hans melodi Zandahls kanon (med begynnelsraden "En ynkelig visa jag önskar att sjunga") är i dag mest känd till texten "Skånska slott och herresäten".[6]

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1865 Lundström, skomakargesäll Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell
Södra Teatern[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ Hodell, FRANS OSKAR L., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 11 juni 2017
  2. ^ Oscar WieselgrenFrans Hodell i Svenskt biografiskt lexikon (1971–1973)
  3. ^ [a b] Magnus Haglund (2009) Åke Hodell, Natur & Kultur, Stockholm, sid:35, ISBN 978-91-27-11769-3
  4. ^ Emil Norlander (1924) Rännstensungar och storborgare, sid:126
  5. ^ Eva-Karin Gyllenberg (18 juli 2009). ”Dramatiskt i Hägersten”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/dramatiskt-i-hagersten. Läst 9 januari 2012. 
  6. ^ Svenskt Visarkiv
  7. ^ Stockholms-Nyheter: Andersson, Pettersson och Lundström”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1865. http://arkivet.dn.se/tidning/1865-11-16/268/2. Läst 21 mars 1865. 

Vidare läsningRedigera

  • Selander, Edvard; Nils Selander (1927). ”Operetten under 1860-70-talen”. Carl XV:s glada dagar: Ur två gamla stockholmares anteckningar (1). Stockholm: P.A. Norstedt & sönders förlag. sid. 203f. Libris 421781 

Externa länkarRedigera