Frankiska

västgermansk dialektgrupp

Frankiska var ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska. Detta språk talades i Frankerriket i nuvarande norra Frankrike och tyska Rhenlandet omkring 450600 e.Kr.[1] och i nuvarande södra delen av Belgien fram till omkring år 1300.[1] Det påverkade språkligt både fornfranskan och fornhögtyskan, två språk som blev mer dominerande i Frankerriket från 800-talet.

Dagens frankiska dialektgrupp:
  Lågfrankiska dialekter i Nederländerna.
  Lågfrankiska dialekter i Tyskland.
  Västmellantyska dialekter (mellan- och rhenfrankiska)
  Högtyska övergångsdialekter (öst- och sydfrankiska)

För senare tid avses med frankiska även en nutida tysk dialekt som talas i Franken vid Rhen samt norr och söder om Main. Språkvetenskapligt är frankiska en benämning på en västgermansk dialektgrupp, där bland annat lågfrankiska dialekter ingår.

I denna grupp ingår även Rhenfrankiska (tyska: Rheinfränkisch[2])

ReferenserRedigera