Franco Corelli, född 8 april 1921 i Ancona, död 29 oktober 2003 i Milano, var en italiensk operasångare (tenor). Franco Corelli räknas till operavärldens allra främsta tenorer, med en röst som fler än en gång jämförts med Enrico Carusos. Han har sjungit vid i stort sett alla världens stora operahus.

Franco Corelli
Född8 april 1921
Italien Ancona, Italien
Död29 oktober 2003 (82 år)
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv1951–1981

Biografi redigera

1951 vann han sångartävlingen Maggio Musicale i Florens. Maestro San Paoli, dåvarande chef för operahuset i Rom, hörde Corelli vid tävlingen, och uppmanade honom att delta i tävlingen i Spoleto. Corelli hörsammade uppmaningen, och vann tävlingen. Han debuterade senare samma år på teatern i Spoleto som Don José i Georges Bizets Carmen och rönte en överväldigande framgång. Corellis karriär tog av i raketfart. 1954 debuterade han vid La Scalas säsongsöppning mot Maria Callas i La Vestale.

Den amerikanska publiken mötte Corelli första gången i en filmversion av Tosca mot Franca Duval. Debuten på Metropolitanoperan i New York skedde i Giuseppe Verdis Trubaduren, och han kom sedan att sjunga på Metropolitan varje säsong mellan 1961 och 1976.

På sjuttiotalet gjorde Corellis en vändning mot de mera lyriska rollerna i repertoaren, vilket ifrågasattes av delar av kritikerkåren då Corelli besatt en nästan barytonal spintotenor. Succéerna fortsatte dock att avlösa varandra även i roller som Rodolfo i Bohème, Roméo i Gounods Romeo och Julia och Edgardo i Lucia di Lammermoor, vilken han dock bara sjöng en gång. Rodolfo i La Bohème blev den sista roll han kreerade på scen, i Torre del Lago 1976. Efter en konsert i Newark, New Jersey 1981 förklarade han sin aktiva karriär avslutad.

Han avled 29 oktober 2003 i Milano, den stad han återvände till efter många år i USA, och där han bott och undervisat sedan sångarkarriären avslutats. Han begravdes på Cimiterio Monumentale[1] i Milano.

Referenser redigera

Externa länkar redigera