Svenska: Sigillstamp. Rektangulär, avsmalnande uppåt, med från smalsidorna i båge rundad överända, genom vilken ett stort runt hål, skott med mässingsplåt, på denna skrivet initialerna: YG Dekor med inkrusteringar av silver i relief. Undersida plan, av en tjock skiva, varpå instansat huset MEDICIS stamvapen (avtryck, se Planschverket) i hjärtformig sköld mellan en palm- och en ekkvist samt under krona med sex spetsar och mittkors (=Florentin eller Medicé-kronan). Skivan utgör fällock till ett rum och är rörlig på två tappar vid ena ändan, vid den motsatta i mitten ett utspringande rundat tumfäste. Rummet och skivans insida klädda med blå sammet, något urblekt och delvis genomfrätt av rost. På vardera smalsidan ett nedåtvänt vapenliknande ornament i konturerad sköld under krona med nio blad, det på ena sidan med pålagda eldslågor, det på andra sidan med en rund buckla; på den bågformade delen pålagt en blomma, på vardera sidan en slät knopp mellan två rankornament; kring kanten en utstående tvärvågig list. På vardera bredsidan nedanför hålet en kvinnlig bröstbild, på vars huvud en kruka, i denna en bladväxt; vid vardera kanten en list som på smalsidorna. Nedtill kring ytterkanten pålagt, nederst en grov repstav över denna två löst tvinnade band. Kanterna och ramen kring locket vågigt fasade. (Formen medeltida med orneringen 1600-talets). Huset MEDICI var ursprungligen en patriciersläkt från Florens, av vilken en ättling, COSIMO I, 1569 av påven PIUS VI erhöll titeln storhertig av Toscana; svärdslinjen utslocknade 1737, varefter storhertigdömet tillföll huset Österrike. Ättens stamvapen hade i guld 6 (1,2,2,1) röda kulor, av somliga tolkade som medicinpiller och av andra som bloddroppar. Senare -1466- fick PIETRO DE MEDICI av konung LOUIS XI av Frankrike som ynnestbevis övre kulan ändrad (blå i stället för röd och belagd med tre franska liljor), vilket vapen finge föras blott av hans efterkommande men snart nog antogs av alla medlemmarna av ätten. Den på senare vapen förekommande hjälmprydnaden med Flórentin-kronan (taggig, på mellersta spetsen en gyllene eller röd lilja, varpå en falk) tillkom 1531.