Fatmomakke kyrka

	Fatmomakke kyrka
	Kyrka
	Fatmomakke kyrka i augusti 2010
Land	Sverige
Län	Västerbottens län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Luleå stift
Församling	Vilhelmina församling
Koordinater	65°5′3.35″N 15°8′39.75″Ö / 65.0842639°N 15.1443750°Ö
Invigd	1884
Bebyggelse‐; registret	21300000004688
	Fatmomakke kyrka, interiör Fatmomakke kyrka, interiör

Fatmomakke kyrka är en kyrkobyggnad i Fatmomakke i Luleå stift. Den är församlingskyrka i Vilhelmina församling och är belägen vid övre delen av Kultsjön i Vilhelmina kommun. I anslutning till kyrkan finns Fatmomakke kyrkstad med kåtor, bodar och stugor som är av riksintresse för kulturmiljövården och som är skyddad som kulturreservat. Fatmomakke kyrkplats tillkom omkring 1790 för att tillgodose fjällsamernas behov av gudstjänster under sommaren och blev en utgångspunkt för den tidiga samiska föreningsrörelsen i början av 1900-talet.

Kyrkobyggnaden

Den nuvarande kyrkobyggnaden byggdes 1884–1886 av trä i nyklassicistisk stil. En drivande kraft bakom kyrkobygget var den nytillträdde vice pastorn i Vilhelmina församling, Lars Dahlstedt. Vid en restaurering 1930–1931 bekläddes innerväggar och tak med masonit, väggarna isolerades med sågspån och en orgelläktare uppfördes.^[1] År 1978 utfördes en ny restaurering då man återställde interiören och förstärkte stommen.

Inventarier

Predikstolen och dörrstycket till vapenhuset kommer från Åsele gamla kyrka.^[1]
Altartavlan är målad av en man vid namn Meurk.^[2] I samband med restaureringen på 1930-talet fick kyrkan en ny altartavla, målad av Gerda Höglund, föreställande Kristi förklaring. Den ersatte Meurks verk. Vid restaureringen 1978 sattes dock Meurks altartavla tillbaka medan Gerda Höglunds flyttades till sakristian.^[1]
En elorgel.

Historia

Fatmomakke kyrkstad i början av 1900-talet.

Innan kyrkan i Fatmomakke kom till brukade fjällsamerna i Åsele lappmark bevista gudstjänster på norska sidan, framför allt i Dolstads kyrka i Mosjøen i nuvarande Vefsns kommun. När riksgränsen mellan Norge och Sverige fastställdes genom Strömstadstraktaten 1751 blev samerna antingen norska eller svenska undersåtar. Det blev viktigt för svenska myndigheter att kunna erbjuda de svenska samerna gudstjänster även sommartid, även om deras traditionella flyttningar säkerställdes genom lappkodicillen.^[3]

Det finns traditionsuppgifter om att samerna vid mitten av 1700-talet hade en kyrkkåta på en holme vid Ransaråns utlopp i Kultsjön, mitt för den nuvarande kyrkogården i Fatmomakke. I och med Kultsjöns reglering är denna holme numera delvis överdämd.^[1]

Den första verkliga kyrkobyggnaden i Fatmomakke uppfördes omkring 1790 på initiativ av pastorsadjunkten Per Rådström i Åsele. Det var en liten sexkantig byggnad med glesa väggar av fjällgran. Enligt uppgift fanns varken golv eller bänkar.^[1]

Under 1820- och 1830-talen kom allt fler nybyggare till trakten, och den lilla kyrkan blev alltför trång. År 1832 beslöt sockenstämman i Vilhelmina därför att en ny kyrka skulle byggas i Fatmomakke. Denna andra kyrkobyggnad liknade en lada med glesa timmerväggar. Golvet bestod av kluvna sockar och taket var av näver fasthållet med smala granstammar. Någon altartavla fanns inte. Denna kyrka revs 1884 i samband med att den nuvarande kyrkan skulle byggas.^[1]

Kyrkhelger

Traditionellt hölls kyrkhelg i Fatmomakke två gånger om året. Det var vårhelgen första söndagen i juli och hösthelgen första söndagen i september.^[4] Fortfarande hålls gudstjänst i Fatmomakke någon gång varje sommar.

Kyrkstaden

Huvudartikel: Fatmomakke kyrkstad

Samisk förrådsbod i Fatmomakke kyrkstad med kåtor i bakgrunden.

I anslutning till kyrkan finns en kyrkstad med hundratalet byggnader, dels kåtor som användes av samerna, dels timrade stugor som användes av nybyggarna.^[5]

Referenser

Noter

^ [a b c d e f] Eriksson, Nils (1970). Fatmomakke: kort historik. Fatmomakke: R. Fjällström. Libris 1903957
^ ”Fatmomakke kyrka”. Svenska Kyrkan Stensele-Vilhelmina. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111009010615/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=668395. Läst 15 juli 2013.
^ Norstedt, Gudrun (29 oktober 2010). ”Fatmomakkes omland i historisk belysning”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413132915/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Fatmomakke_Norstedt_slutlig.pdf. Läst 16 juli 2013.
^ Tomasson, Torkel (1980). ”Fatmomakke – en av gammalt förnämlig samisk mötesplats i obygden: två unika bilder från 70-talets Fatmomakke”. i Nilsson Marianne. Fatmomakke sameförening 1904-1979. Vilhelmina: Fören. Libris 249724
^ ”Fatmomakke”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308051308/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/kulturmiljo/Vilhelmina/Pages/fatmomakke.aspx?keyword=fatmomakke. Läst 15 juli 2013.

Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:III, Härnösands stift, Luleå stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784

Externa länkar

Svenska Kyrkans webbsida om Fatmomakke

Vidare läsning

Billfors, Sven (1976). ”Fatmomakke - en pilgrimskyrka”. Från bygd och vildmark : Luleå stifts årsbok (1961-) 1976,: sid. 96-[101] : ill.. 0281-5540. ISSN 0281-5540. Libris 8645382
Burman, Lena (2006). Fatmomakke: en levande kyrkstad : [skildring i bild över två sekler]. Acta Bothniensia occidentalis, 0347-8114 ; 26. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund. Libris 10274826. ISBN 91-973822-6-4
Dahlstedt, Helge (1955). ”Gulbenkanna i Fatmomakke.”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1955,: sid. 127-135 : ill. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 8194942
Dahlstedt, Helge (1966). Från Fatmomakke till Orotava: barndoms- och ungdomsminnen. Uppsala: Bokgillet. Libris 871255
Fjellström, Frans (1979). En Fatmomakkebo om Fatmomakke: berättelser. Fatmomakke. Libris 10894493
Fjellström, Frans (1990). Fatmomakke: historik (Ny omarb. uppl.). Sollefteå. Libris 10405591
Gustafsson, Maggie (2002). ”Lappgetterna från Fatmomakke: av Maggie Gustafsson efter Mikael Ågrens berättelse”. Heidrun (Klippan) 2002:2,: sid. 6. 1652-1900. ISSN 1652-1900. Libris 9194338
Lantto, Patrik (2004). ”Fatmomakke Sameförening 100 år”. Västerbotten (Umeå. 1920) 2004:4,: sid. 52-60 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 9799712
Wikimedia Commons har media som rör Fatmomakke kyrka.
Bilder & media

[Eriksson-1] [a b c d e f] Eriksson, Nils (1970). Fatmomakke: kort historik. Fatmomakke: R. Fjällström. Libris 1903957

[2] ”Fatmomakke kyrka”. Svenska Kyrkan Stensele-Vilhelmina. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111009010615/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=668395. Läst 15 juli 2013.

[3] Norstedt, Gudrun (29 oktober 2010). ”Fatmomakkes omland i historisk belysning”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413132915/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/Fatmomakke_Norstedt_slutlig.pdf. Läst 16 juli 2013.

[4] Tomasson, Torkel (1980). ”Fatmomakke – en av gammalt förnämlig samisk mötesplats i obygden: två unika bilder från 70-talets Fatmomakke”. i Nilsson Marianne. Fatmomakke sameförening 1904-1979. Vilhelmina: Fören. Libris 249724

[riksintresse-5] ”Fatmomakke”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308051308/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/kulturmiljo/Vilhelmina/Pages/fatmomakke.aspx?keyword=fatmomakke. Läst 15 juli 2013.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]